Organisera för kollegialt lärande

– Det har lett till en medvetenhet och ett gemensamt språk. Jag tycker också att lärarna är väldigt avancerade i sitt tankeresonemang, säger Eva Daun, rektor.

På S:t Petri är det kollegiala lärandet ständigt närvarande. Alla lärare är uppdelade i lärgrupper utifrån sitt ämne. Grupperna träffas regelbundet och med hjälp av en processledare i varje grupp drivs det kollegiala lärandet framåt.
– Vill man något med kollegialt lärande måste det få kosta. Både i tid och i pengar. Hos oss har alla det inlagt i sin tjänstefördelning och på sitt schema. För vi vet att ett av de största hindrena är att lärare aldrig har tid att träffa varandra. Att ha en processledare i varje grupp är också nödvändigt för att driva arbetet framåt, säger Eva Daun.

Att lärarna blev organiserade i ämnesgrupper är ett beslut som baseras på att en stark ämnestradition på skolan. Det är också i ämnet som lärarna hittar det gemensamma.
– Om man har ett kollegialt lärande kring hur undervisningen påverkar elevernas lärande, så tycker vi det känns mest naturligt att man disktuerar det utifrån sitt ämne. Det är där man har sin trygghet, säger Eva Daun.

LÄS MER: Marie Sjöblom, lektor i kollegialt lärande, skriver om skolutvecklingstrianglar där kollegialt lärande är en viktig del.

På skolan finns det en gemensam definition av kollegialt lärande som processledarna har tagit fram som lyder:

“Ett strukturerat, fokuserat och långsiktigt samarbete mellan lärare, med utgångspunkt i tröskelkoncept* och med hjälp av forskning, för att utveckla kunskaper och färdigheter kring undervisningen som leder till reella förbättringar för elevers lärande.”

– Om du går ut och frågar andra skolor vad kollegialt lärande är så kommer du att få olika svar. Därför är det viktigt att veta att vi pratar om samma sak. För oss är kollegialt lärande att man tillsammans lär utifrån sitt dagliga arbete. Man gör det systematiskt och med hjälp av forskning. Men det handlar inte om att alla gör på samma sätt, säger Eva Daun.

Koppling mellan undervisning och lärande

Det viktiga i det kollegiala lärandet, enligt henne, är att läraren kan göra kopplingen mellan sin undervisning och elevernas lärande. Inte bara konstatera, utan att faktiskt ändra, testa och pröva nya sätt. Men för det krävs tid. Därför jobbar skolan just nu med ett kollegialt lärande kring effektiv återkoppling som ett sätt för lärarna att få tid till vila och reflektion.
– Arbetslivet går i ett högt tempo och vi behöver hitta sätt för lärarna att återhämta sig. Att ändra sin undervisning och testa nya saker är inte lätt om man är stressad och inte har tid att reflektera.

Även skolledning med i kollegialt lärande

Sin egen roll som rektor ser hon som en möjliggörare för kollegialt lärande. Hon är också närmaste chef för processledarna och tillsammans med dem och övriga ledningsgruppen bildar de skolutvecklingsgruppen som träffas regelbundet.
– Vi är också en del av det kollegiala lärandet på skolan. Till exempel läser vi i ledningsgruppen just nu Hans-Åke Scherps bok “Lärandebaserad skolutveckling”. Det är ett sätt att få ihop oss som grupp och samla våra tankar. Men att sen gå från ett lärande till ett görande – det är utmanande i allt kollegialt lärande. Man kan få hur många tankar som helst – men sen måste man agera också.

Hur gör man för att få ett görande?
– I det arbetet är processledarna jätteviktiga. Att de drar framåt och får lärarna att våga testa. Sen är det inte lätt. Vissa vill gå snabbt framåt, testa mycket och ta del av mycket forskning. Men andra kanske inte mäktar med det och det måste man ha respekt för. Då kan processledaren till exempel dela upp gruppen i mindre grupper.

Vad är du mest nöjd med i S:t Petris arbete med kollegialt lärande?
– Kompetensnivån på lärarna och att de allra flesta tycker att det här är bra och givande. Men också att vi låter det ta tid. Jag tror inte på quick fixes. Att våga ta det lugnt är också ett sätt att gå från ett lärande till ett görande.

Text: Johanna Ravhed

Foto: Freddy Billqvist

*(Ett tröskelkoncept är ett begrepp som är väsentligt i ett område men som elever kan ha svårt att förstå.)