Maria Berglund, specialpedagog på Kungshögsskolan, visar bedömningsstödet i taluppfattning; det ena från början av september, det andra från december. Det senare är betydligt grönare – en elev gick från 31 till 86 procent, andra ligger på höjningar på runt 25 procent.

Stabilare grund med intensivmatte

Efter en termins extra matematik utanför ordinarie skoltid förbättrade flera av eleverna i fjärde klass sina resultat med runt 25 procent.

– Vi startade första lektionen med Pippis citat, “Detta har jag aldrig provat innan, det klarar jag säkert!” Det hade vi som ett mantra; våga prova, våga svara fel, säger Maria Berglund, specialpedagog på Kungshögsskolan.

Pilotprojektet med extra matematikundervisning finansieras med statsbidraget för likvärdig skola. På Kungshögsskolan deltog åtta elever som halkat efter och knappt nått målen på det nationella provet i årskurs tre.

– Efter att ha utgått från bedömningsstödet i årskurs tre och analyserat de nationella proven och vad de saknade i kunskapskraven valde vi ut eleverna. Det blev en homogen grupp som vi arbetade vidare med, säger Maria Berglund, som tillsammans med Petra Adolfsson, förstelärare i matematik, höll i undervisningen.

Problemlösning och talförståelse

Under fyra halvtimmespass i veckan, alla förlagda efter skoltid, fördjupade de sig i bland annat problemlösning, talförståelse, “talens grannar”, “tiokompisar” och tallinjen.

– Vi höjer måluppfyllelsen med tidiga insatser och de får en bredare grund att stå på. Med min bakgrund som matematiklärare och med min specialpedagogiska roll kompletterade jag och Petra varandra. Vi la upp undervisningen ihop. Sedan var en fördel att jag arbetat mycket med de här eleverna innan, jag var känd för dem, säger Maria Berglund.

Hittar inte strategin

Att eleverna behöver träna på problemlösning är en generell tendens som hon ser i både låg- och mellanstadiet.

– Man märker att många inte hittar strategin för att se själva kärnan och läsa sig till vad som är det matematiska problemet i uppgiften.

Hur motiverar man då eleverna till att läsa extra matematik efter ordinarie skoldag?

– Vi började med frukt, sedan hade vi en riktad genomgång om något, för att nästa dag praktiskt öva på det. Sedan hade vi alltid ett väldigt positivt förhållningssätt; “detta är roligt!” Vi startade första lektionen med Pippis citat, “Detta har jag aldrig provat innan, det klarar jag säkert!” Det hade vi som ett mantra; våga prova, våga svara fel. Vi måste våga misslyckas och slå oss ibland, utan att vi ska känna oss utsatta. Det jobbade vi väldigt mycket med, säger Maria Berglund.

Resultaten följs upp

Resultaten och projektet ska nu följas upp med hjälp av Annika Karlsson på Pedagogisk inspiration, som intervjuat både pedagoger och elever. Maria Berglund visar bedömningsstödet i taluppfattning; det ena från början av september, det andra från december. Det senare är betydligt grönare – en elev gick från 31 till 86 procent, andra ligger på höjningar på runt 25 procent.

– Vad beror det på egentligen? Man måste så klart se på elevernas förutsättningar, vad de har med sig i bagaget, säger Maria Berglund.

Maria Berglund.

Vill testa i tredje klass

Under vårterminen testar hon intensivmatte med åtta tredjeklassare – den här gången under en mer begränsad period, fram till sportlovet. Återigen utgår de från bedömningsstödet.

– En till en-undervisning kan vara positivt, men jag gillar framför allt samtalet som händer med eleverna när det gäller matematiken. Att samtala i en liten grupp där man känner att man vågar ta hjälp av någon för att utvecklas, det tror jag är väldigt gynnsamt för framtiden.

Målsättningen är att tredjeklassarna ska “bli gröna” inför de nationella proven i mars. Maria Berglund skulle även vilja testa modellen med eleverna i tvåan – och möjligen följa upp tidigare “intensivelever”.

– Fördelen är ju att jag som specialpedagog sitter med på både årskurskonferenser och målkonferenser, där vi kan analysera hur det går och följa upp elevgrupperna. Det är möjligt att vi gör en till satsning med samma elever i femman.