Kanske något du vill veta om språkutvecklande undervisning

Skrivhäfte och penna.
Jag är tillbaka innanför skolans väggar för att jobba med språk- och kunskapsutvecklande undervisning!

Det är så fint att landa in som lärare i svenska och svenska som andraspråk bland alla härliga, dynamiska, känslofyllda och smarta högstadieelever igen! De senaste åren har jag haft en indirekt roll till skola och undervisning och nu är det dags iscensätta det jag försöker vägleda andra kring. Jag tänkte berätta lite om min undervisning, idéerna bakom och vad eleverna verkar fastna för.

Sedan jag läste Dysthe (1996) är reflekterande skrivande, på det gamla goda viset med penna och papper, vanligt förekommande i mitt klassrum. Eleverna får därför direkt en loggbok för att börja fundera, prata och kortskriva kring lektionens inledande frågor- Vad är ett språk egentligen? och Vad innehåller svenskämnet i skolan?

Olika begrepp står på whiteboard.
Vilka aspekter innehåller svenskämnet i skolan?

 

Skrivhäfte och penna.
”Svenska för mig är ett språk”, skriver Josef.

 

Jag har planerat för att starta upp ett arbetsområde med interaktion. Att jobba med talet som grund är en av mina favoriter sedan jag fastnade för Gibbons (2011); som en snitslad bana med tydliga instruktioner beskriver hon att vägen till lyckat arbete med interaktion ska gå (2011:55). Visst kan muntligt arbete leda till en något stökig känsla, men också till språkutveckling- det är den vi vill åt! Att minska mitt talutrymme som lärare och istället lyfta in elevernas är ständigt ett mål för mig.

Olika begrepp står på whiteboard.
Grammatiken i praktiken, kallar jag det.

Eleverna hakar på min plan om att jobba med muntlighet och vi börjar resonera kring vad muntligt arbete kan innebära. Vi vänder och vrider på begreppen samtala, diskutera, presentera, redovisa, genomföra, förbereda. Ganska enkelt kan man baka in lite meta och grammatik som en naturlig del av undervisningen.

Olika begrepp står på whiteboard.
Vad gör vi just nu? Det är presens det.

Jag och gruppen är alltså överens om att vi ska inleda vårt jobb med muntligt arbete, och att vi som nu är så här nya inför varandra behöver presentera oss ordentligt. Detta ska ske genom kamratintervjuer: Vi ska intervjua varandra, förbereda och till slut presentera en kompis. Men vilka frågor kan vi då ställa, om vi vill veta något lite utöver det vanliga?

Lektionens mål står på whiteboard.
När kan vi känna oss färdiga för idag? brukar vara en central fråga.

Våra egna hjärnor går på högvarv för att komma på spännande frågor, men vi låter oss också inspireras av andra. Årstaskolans sida är en liten guldgruva med en massa spännande material om muntligt arbete som att Tala som Ted, om elever som spelar in radio, skriver poesi och som ställer frågor som berör. Vi parläser frågor vi hittar där och vi väljer också ut några att anteckna i häftena, exempelvis ”Vem har fått dig att se världen annorlunda? Vad får dig att känna dig liten? Detta vill jag be om om ursäkt för, Detta väntar jag  på, Min värsta orättvisa är, Jag är rädd för, Jag skäms för, Beskriv en vän med tre ord och Om jag vore statsminister ..” Genom att locka till tänkande lockar vi till språk! Men oj, detta är så stora frågor. Vi får nog låta dem smälta lite för att se om vi faktiskt kommer våga ställa dem till en kompis under nästa lektion. Häng med då!

//Johanna, lärare i svenska och svenska som andraspråk på grundskola och gymnasium.

johanna.soderlund@malmo.se