Vetenskaplig grund i förskolans barnråd

Konferensen anordnas av Kommunförbundet Skåne och samlar lärare i alla skolformer för att dela kunskaper om olika skolutvecklingsprojekt med varandra. Jag skulle presentera ett arbete som jag tidigare hade skrivit i en forskningscirkel. Det var en undersökning kring barnråd, där jag undersökt barns samlärande. När jag nu fick erbjudande att presentera undersökningen igen, valde jag att fokusera ännu djupare på hur vi kan se på barnråd på förskolan som en kollektiv kommunikativ process.

Min resa i förskolans väld började med att jag utbildade mig till förskollärare. I mitt yrke kom jag i kontakt med och använde olika vetenskapliga teorier, beprövad erfarenhet och egna tankar och det verkade vara som ett enda stort fantastiskt pussel där bitarna ibland passade och ibland inte. Jag utbildade mig sedan vidare till bland annat pedagogista, vilket gav mig ovärderliga erfarenheter och helt nya möjligheter att vända och vrida på mina teorier. Där började jag koppla samman den vetenskapliga grund som jag står på nu och fortsätter att utveckla i min roll som förste förskollärare. Att delta i forskningscirkel och konferenser är olika sätt för mig att fortsätta att vrida ytterligare varv i förståelsen för hur teori och förskolans praktik kan utveckla varandra.

När jag senare blev erbjuden att utveckla konferensbidraget till en utvecklingsartikel som publicerades i Syntes 2019, Lärarnas utvecklingskonferens – utvecklingsartiklar, kunde jag fortsätta att analysera mitt material från forskningscirkeln. Jag fick nu möjlighet att öppna upp allt ännu en gång och fördjupa, förtydliga och förstå barnråd en gång till, ett varv ytterligare. För det är ju så här att vetenskaplig grund inte är oföränderlig, inte heller alltid lätt att förstå eller tolka. Att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund innebär att hela tiden utgå ifrån bästa tillgängliga kunskap, vilket också handlar om att kunna ställa nya frågor och lägga på nya perspektiv för att få syn på nya saker. Här fick jag nu möjlighet att förstå min tidigare undersökning från delvis ett annat perspektiv, ungefär som när man blundar med ett öga och bilden förändras lite grann, men det är fortfarande samma bild.

Tillsammans med mitt skrivstöd så utvecklade jag mina fokusfrågor, vad krävs för att skapa meningsfulla och relevanta barnråd? Använder vi barnråd till en demokratisk fostran för framtiden eller handlar den om att ge barnen ett riktigt inflytande och en delaktighet i förskolans vardag här och nu? Hur ges barnen möjlighet att dela kunskap med varandra? Vilken betydelse har pedagogens förhållningssätt?

Genom att leta efter relevant forskning, läsa litteratur och bolla tankar med mitt skrivstöd så kunde mina frågor förändras och förtydligas, vad menar jag egentligen med meningsfulla barnråd? Har jag i rollen som förste förskollärare och vuxen förmågan att sätta mig in i barnets perspektiv tillräckligt så att jag kan skriva om det? Har vi en tillåtande kultur i vår vardagliga undervisning där barnet, på riktigt, kan låta sin röst höras? Och hur kan jag i min roll som förste förskollärare stödja pedagogerna i detta förhållningsätt?

Det har varit en fantastisk möjlighet för mig att få fördjupa mig tillsammans med ett kunnigt och inspirerande skrivstöd och få ännu fler verktyg att förstå min artikel – och mitt arbete i förskolan – på. Skrivarstödet fungerade som ett bollplank och som en kritisk vän. Tillsammans med mitt skrivstöd fick jag tänka nytt, skriva om, reflektera, rensa och till slut publicera min artikel. Genom att delta i konferensen och tillåtas skriva utvecklingsartikeln så har jag visat mig själv och mina pedagoger att vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hänger ihop, är en viktig del i vår verksamhet och är fantastiskt roligt att hålla på med!

Till hösten anordnas en ny Lärarnas skolutvecklingskonferens, denna gång i Helsingborg. Jag rekommenderar alla som är intresserade av att utveckla den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten i utbildningen att lämna in ett bidrag. För mig har det varit ett spännande sätt att få utvecklas kring ett relevant och meningsfullt område, som jag själv valt utifrån mitt uppdrag. Jag har fått stöd i att koppla min praktik till den vetenskap som finns kring det aktuella området. På så vis så kan en ökad förståelse växa fram, och förhoppningsvis ett kollegialt lärande när kollegor och deltagande pedagoger på konferensen får ta del av de spännande tankar om den vetenskapliga grund som uppdraget vilar på.

Gästskribent: Åsa Palm, förste förskollärare

Foto: Colourbox

Vi har inte hunnit tillgänglighetsanpassa pdf-dokumentet till den här posten. Är du intresserad av att ta del av materialet, hör av dig till pedagogmalmo@malmo.se