Vägleder i kreativt klimattänk

– Man kan jobba ämnesövergripande även på lågstadiet, och få in kunskap och fakta genom praktiska övningar.

När tredjeklassarna på Lindängeskolan skulle välja inriktning för sina uppfinningar i skolprojektet Innocarnival blev det tydligt vad som engagerade dem; klimatförändringar och nedskräpning. Det intresset ville Rana Abi Haidar, ämneslärare i NO, SO och teknik, bygga vidare på. I projektet ska hållbar utveckling och entreprenörskap premieras och kombineras.

– De flesta av eleverna bor här på Lindängen och deras idéer kom ur hur de vill att Lindängen ska se ut i framtiden.

Robotstyrd papperskorg – skräpets fiende

En grupp började prata om hur de skulle kunna verka för ett framtida skräpfritt Lindängen. Svaret blev en smart, solcellsdriven robotstyrd papperskorg med fyra armar som särskiljer olika material för sopsortering. I sin research upptäckte de bland annat att det tog väldigt lång tid för cigarettfimpar att brytas ned.

– Papperskorgen kan hjälpa till att sortera, men samtidigt utmana andra att inte kasta skräp på golvet eller marken. Om folk ändå inte lyssnar på roboten så ska den kunna röra sig runt på marken och plocka upp skräp, säger Rana Abi Haidar.

Kompostrobot del av kretslopp

Efter att klassen diskuterat hunger och fattigdom och sett nyhetsinslag om matsvinn i skolorna kom en annan grupp fram till att de ville skapa en modell av en kompostrobot.

– När de kastar matrester i den ska de få en biljett, som de sedan kan köpa ett kilo grönsaker eller frukt av det som ska odlas i växthus i närheten.

Ytterligare en grupp fokuserade på nedskräpningen av haven. En ubåtsrobot ska kunna plocka skräp – men samtidigt undvika att skada fiskar genom att sensorer skannar av omgivningen först.

Gruppindelning för ökad vi-känsla

I teknik har de arbetat i halvklass. På NO- och SO-lektionerna delades eleverna först in i fyra grupper och sedan sattes två grupper samman utifrån dessa.

– Från början lyssnade jag in så att alla fick vara i samma grupp som en bästa vän. Sedan kunde jag blanda mellan grupperna. Jag ville att de olika idéerna skulle sprida sig. Och att få fram en vi-känsla, att “det är inte jag som kommit på den här idén, det är vi”, säger Rana Abi Haidar.

Det övergripande Innocarnival-temat om hållbar utveckling har genomsyrat alla delar av arbetet. Till sin hjälp har de också haft material från utbildningsorganisationen Ung företagsamhet, UF.

– Vi har diskuterat mycket fram och tillbaka och så har vi pratat om entreprenörskap; om att vi inte ska se saker som problem utan att det finns möjlighet att lösa problemet. Hur kan vi göra det? Och att vi måste samarbeta och lyssna på varandras idéer.

Zlatan som exempel

Det var en utmaning att hitta material kring företagsamhet som passade lågstadielever, berättar Rana Abi Haidar. Som pedagogiskt exempel kunde hon då använda en välkänd Malmöprofil.

– Alla känner till Zlatan. Jag tog honom som ett exempel på att man måste kämpa för sin dröm, för sin idé. Zlatan kan inte göra mål själv, han måste samarbeta med andra som spelar i samma lag.

– Vilka är fördelarna med att jobba så här?

– Det är första gången jag jobbar så här som lärare. Det var tufft, men när jag såg resultatet såg jag fler fördelar än nackdelar. Du måste fånga allt eleverna tänker på och du måste förbereda dig mycket för att kunna vägleda dem. Jag ville inte säga åt dem vad de skulle göra, utan vägleda så att de själva kommer på idéer. Och det är inte lätt. Men fastnade vi i något kunde vi titta på det tillsammans. Vi sökte fakta tillsammans i en process och då fastnar kunskapen på ett annat sätt, säger Rana Abi Haidar.

Som exempel nämner hon ett tidigare lågstadiearbete om forntiden, där de i samarbete med Malmö museer byggde olika hus istället för att bara lyssna, läsa och ta till sig ord och begrepp.

– Vi fick kunskap genom att bygga husen istället. Jag rekommenderar fler lärare att göra det. Jobbar vi praktiskt med eleverna väcker det ett intresse och gör det lättare för de som har det lite svårt med språk och läsförståelse att ta till sig kunskapen.