När unga människor leder unga människor med hjälp av Utimate FRISBEE

Jennys och Miriams arbete och praxis har genomsyrats av Barnkonventionens grundprinciper artikel 2: icke diskriminering, art 12: rätt till delaktighet och inflytande, art 3: barnets bästa och, art 6: rätt till liv och utveckling (psykisk, motorisk, andlig och kognitiv).

Denna film är för närvarande inte tillgänglig eftersom den inte är tillgänglighetsanpassad med textning och/eller syntolkning. Redaktionen arbetar kontinuerligt med att tillgängliggöra så mycket material som möjligt och hoppas på er förståelse. Har du frågor, kontakta pedagogmalmo@malmo.se

Denna revolutionerande barnsyn, som BK står på, gör barn till människor med egna rättigheter och till politiska subjekt. Barn är rättighetsbärare och det är vuxnas ansvar och skyldighet att utveckla bl.a. organisationer/skolor där ”Varje elevs bästa skola” kan realiseras. Efter många års samarbete med Miriam och Jenny inom GFMR är jag nyfiken på vad det är som driver dem i sin profession och hur de ser på idrottens kraft för att levandegöra ”Varje elevs bästa skola” och, därmed, Barnrättskonventionen. Jenny och Miriam planerar och genomför en dag där deras elever kan träffas över fysiska och mentala gränser för att tillsammans skapa nya bilder och kunskaper av varandra. Som metod använder de sig av Ultimate frisbee och, det är eleverna som blir instruktörer och ledare för varandra!

Vad har drivit er till att arbeta som pedagog/lärare?

– Jag har alltid varit intresserad av idrott. Lusten väcktes i tidig ålder med basket i Laos. I Malaysia hade jag grymma förebilder som idrottslärare som tog sig an mig. Deras entusiasm och driv smittades av sig på mig. Jag tänkte att jag ville överföra samma glädje och lust till att idrotta till nästa generation. Båda mina föräldrar är lärare också, så man kan väl säga att jag lite följt deras fotspår..

2 Vad är du stoltast över dig själv som pedagog? Tre egenskaper och ett som du vill utveckla?

– Jag är bra på att se helheten (t.ex. på idrottsdagar). När jag planerar idrottsdagar är jag bra på att se helheten. Jag har en klar bild framför mig hur dagen kommer se ut. Det viktigaste är att se möjligheterna och inte hinder. Utveckla

Jag har ett bra driv och engagemang.. Jag har en bra organisationsförmåga. Utveckla

Jag skulle vilja utveckla förmågan att kunna nå alla elevers funktioner, så att jag kan bästa möjliga sätt nå och utveckla alla elever på något sätt. (hur tänker du här?)

3 Vad är det som väcker lusten hos dig i mötet med dina elever och deras lust och vilja att vara hos dig? (Har du/ni frågat?)

• deras deltagande , deras gensvar utvecklas
• – hög närvaro på mina lektioner utveckla
• extra idrott för några elever hur tänker du?
• gett dem ansvar och förtroendet att lära ut – vilket visar att jag tror på dem utan att behöva säga det – skapat ömsesidig respekt.

4 Hur kommer det sig att ni skapade mötet mellan era elever? Vilket lärande uppstod?

– Mötet mellan Monbijouskolan och Rosengårdsskolan fick jag när vi var på stadion och träffade de andra kollegorna. Grundskolefotboll mot rasism är ett jättebra projekt som skapar viktiga möten mellan eleverna. Inför dagen då 2 elever från varje klass följer med till stadion och fotbollsturneringen tänkte jag att det vore perfekt att skapa ytterligare ett möte mellan eleverna. Då jag har gått på internationella skolor hela mitt liv i bland annat Laos och Malaysia där liknande möten mellan skolor uppstod regelbundet, så fick jag idén därifrån. Dessa dagar är de jag minns bäst. Att applicera detta till Malmö som är en av Sveriges mest multikulturella stad, tänker jag är perfekt!

Jag tror starkt på när elever lär ut till varandra. Eleverna blir mer insatta i vad det är som lärs ut. Genom detta, kände eleverna att jag trodde på dem utan att behöva säga det. De växte och kände en stolthet över sig själva. Eleverna fick själva välja vilka övningar de ville lära ut till eleverna i Åk 6 på Rosengårdsskolan. De ansvarade för materialet och hur övningarna skulle utföras.Berätta mer om delaktigheten. Hur tänker du?

5 Vilken roll har idrotten att spela i barnens socialisationsprocess i samhället? Är den viktig? Varför?

– Idrotten har för många barn stor betydelse. Det skapar möten mellan elever. Lagarbete, kompromissförmåga, samarbetsförmåga. Ömsesidigt stöd och uppmuntran. Hantera motstånd och motgångar.

Spirit of the game.

5b På vilket sätt märker ni era elever kan utsättas för rasism och sexism i samhället?

– Som tur är som upplever vi inte mycket rasism och sexism på vår skola. Jag tror dock att sociala medier har en stor inverkan på eleverna. Negativa rapporter i media kan ha en felaktig inverkan på våra elever.

6 Hur kommer det sig att er skola vill Ge rasismen rött kort? Varför är det viktigt? Vad tror du detta symboliserar för barnen?

– Vi är en mångkulturell skola, vi kan inte ta för givet att våra elever inte är sårbara. Vi måste vara ständigt vaksamma och motverka alla tendenser mot diskriminering. Vi måste visa att det inte är ok i samhället. Budskapet är självklart. Rasism är oacceptabelt.

På vilket sätt kan Barnkonventionen bidra till ditt arbete som pedagog?

– Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Genom att utbilda eleverna i Barnkonventionen i skolan ger vi eleverna de verktyg de behöver genom att känna till sina rättigheter. Barnets bästa ska ska komma i första hand.

Varför är det viktigt för barn att veta att de är rättighetsbärare?

– Barnkonventionen ger en definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion, etnicitet, funktionshinder eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter och understryker föräldrarnas och den utvidgade familjens roll och ansvar för barnet men ålägger samtidigt staten ansvar för att skydda barnet mot vanvård, utnyttjande och övergrepp.