Jenny Hilborn och Petra Gunnarsson.

Tillsammans – för att nå fler elever

På Sofielundsskolan arbetar logoped och lärare tillsammans i klassrummet så att fler elever ska kunna tillgodogöra sig den språkliga träningen.

Fördelarna med upplägget är många, menar Jenny Hilborn, logoped, och Petra Gunnarsson, grundskollärare.

– Vi har fått fler elever som nått godkänd nivå än vad jag kanske vågat hoppas på, säger Petra Gunnarsson.

De senaste åren har arbetet med att nå de språkliga målen allt mer gått från punktinsatser mot enskilda elever till klassrumsbaserade lösningar med logoped och lärare i ett tätt samarbete. Vanligtvis är de två logopeder på skolan, men statsbidraget från SPSM (specialpedagogiska myndigheten) gör att de under ett år kan knyta en logoped till årskurs fyra. Alla ingår i elevhälsoteamet.

– EHT är ju tvärprofessionellt och det ger samma fördelar som när vi jobbar tillsammans i klassrummen; att man utnyttjar varandras kompetenser och tänker tillsammans. Det som jag är mindre bra på är någon annan mycket bättre på, det blir en större helhetssyn och så kan man alltid hitta bättre lösningar, säger Jenny Hilborn.

Språkträning i femveckorsperioder

Språkträningen med eleverna sker nu främst inne i klassrummen och utgår från övrig undervisning, ämnesvis vanligtvis under femveckorsperioder.

– Om de har svenska, ja då jobbar vi med språkliga mål i svenskan. Smarta mål som vi kan mäta, samtidigt som vi samarbetar kring anpassningar och tar fram material, säger Jenny Hilborn.

Ett sådant mål kan vara att använda bisatser i meningar.

– Material som bildstöd har ju många andra i klassen nytta av också, säger Petra Gunnarsson.

– För min del tycker jag nog att effekten av vårt arbete blir större så här; känslan av sammanhang för eleverna som får den språkliga träningen blir bättre eftersom de inte rycks ur sitt sammanhang. De jobbar fortfarande med det som de har undervisning i på lektionen. De behöver heller inte känna sig utpekade i det att det plötsligt kommer någon och hämtar dem…utan de finns på plats. Sedan lär jag ju mig väldigt mycket av lärarna också, det är väldigt utvecklande, säger Jenny Hilborn.

”Elevers delaktighet större”

Petra Gunnarsson, 1–7-lärare sedan drygt 20 år på skolan, menar att elevernas delaktighet blir större med arbetssättet.

– Vad än eleverna gör så berör det ändå det vi skulle ha jobbat med, det tycker jag är en jättestor vinst. Man ser vilka av de andra eleverna som faktiskt också har stor nytta av de här anpassningarna. Annars kanske man inte ens hade kommit fram till att behovet fanns; de eleverna hade klarat sig ändå, men med det här stödet blev det långt mer effektivt.

Hon nämner bildstöd som särskilt användbart, men det kan också vara språkanpassade sammanfattningar av ett område med integrerat bildstöd. I till exempelvis återberättande texter i svenskämnet förtydligar och förbereder de genom att samla stödord till en text genom att använda en mall.

– Jag har haft elever med annat modersmål än svenska där man inte riktigt vetat vilken nivå språket legat på. Med hjälp av bildstöd inser man att elever egentligen suttit med betydligt högre kognitiv potential än vad språket mäktat med. Med den här typen av anpassningar och hjälp har elever som knappt legat på E-nivå delvis nått C-resultat, säger Petra Gunnarsson.

LÄS MER: ”Tillsammans för att utveckla våra språkliga lärmiljöer”

”Får lättare att förklara och utveckla”

Just när det gäller resultaten tycker hon sig se flera effekter av insatserna i klassrummen.

– Att kunna förklara och utveckla, där ser jag att de utvecklats. Dels har vi fler elever som nått godkänd nivå än vad man kanske vågat hoppas på. I spannet av de som klarar sig har vi med det här stödet sett D och i vissa lägen C-nivåer istället för E. Att de faktiskt inte bara blir godkända utan ibland mer, det tycker jag också varit en stor vinst. Gnistan hos eleverna när de inte behöver känna sig begränsade till att “ja, jag klarar mig, men inte mer”, är rätt häftig.

– Vad krävs det för förutsättningar för att det här arbetssättet ska fungera i kollegiet?

– Man måste vara motiverad och kunna tänka att “om vi lägger tid på detta nu, vad kan vi vinna på det längre fram?” Sedan behöver man ju vara lite prestigelös, att man ger och tar och inte tar illa upp. Om Petra ger mig ett förslag angående något jag gjort så lyssnar jag och tar till mig av det. Det får inte bli så att jag känner mig förnärmad. Man måste se vinsten med andras kompetenser, jag måste se vinsterna med den pedagogiska kompetensen och Petra vinsterna med den logopediska kompetensen. Så att vi kan slå ihop dem, säger Jenny Hilborn.