Nytt på Malmö delar
Skolbiblioteksutveckling genom nätverkande
Utifrån den kunde vi se att det behövdes ett forum för att dela höja sin kompetens med fokus på skolbiblioteksutveckling kopplad till sin egen verksamhet. Att utveckla skolbiblioteksverksamheten kan upplevas komplicerad i den ensamma profession som skolbibliotekarien befinner sig. Dessutom råder det stora skillnader mellan skolor kring hur mycket bemanning och vilken kompetens som finns tillgänglig.
Mål och syfte
I september startade vi därför en kompetensutvecklingsinsats som ska
-fokusera på verksamhetsutveckling på flera nivåer kopplat till styrdokument och forskning
-skapa förutsättningar för att lyfta redskap och metoder kopplat till skolbiblioteksutveckling
-nätverkandet som en förutsättning för kompetensdelning och kompetenshöjning
-fokusera på frågorna varför och hur istället för vad
Under läsåret kommer träffarna ske under två tillfällen i respektive skolområde kopplad till skolbibliotekarie och skolbibliotekspersonal.
Forskning som utgångspunkt
Jag utgick från Skolinspektionens rapport Skolbiblioteket som pedagogisk resurs (2018) som ser sex tydliga faktorer som påverkar skolbiblioteksutvecklingen positivt. Dessa stärks också i Cecilia Gärdéns forskningsöversikt Skolbibliotekets roll för elevers lärande (2017).
Faktorerna är att:
Det finns tillgång till en skolbibliotekarie
Skolbibliotekarie och lärare samverkar
Skolbiblioteket har en status på skolan
Skolbiblioteket har stöd från rektor
Skolbiblioteket har tillgång till analoga och digitala källor anpassade efter målgruppen
Skolbibliotekets lokal är anpassad efter målgrupperna på skolan.Under det första tillfället gick vi igenom faktorerna och några nedslag gjorde.
Alla deltagare fick sedan fundera utifrån tre av faktorerna.
Vad betyder samverkan för mig?
Hur kan vi se att skolbibliotek har status på skolan?
Vad betyder stöd från rektorn?
Det blev spännande diskussioner och delande av upplevelser och tankar kring hur samarbetet med lärare ser ut och vilka möjligheter och svårigheter som ligger i det. Det hänger också starkt ihop med statusen på skolbiblioteket på skolan. Vilka indikatorer kan vi se spelar roll för skolbibliotekets status? Hur kan rektors stöd bidra till att ge skolbiblioteket status på skolan?
Vad händer nu?
Till nästa tillfälle har deltagarna fått i uppgift att skatta sitt skolbiblioteks verksamhet i förhållande till de sex påverkansfaktorerna och utifrån den skattningen välja en faktor som man på något sätt vill utveckla. Styrkan ligger i att dela tankar med andra i samma position, att belysa svårigheterna men att framförallt fokusera på de möjligheter i ett lärande samtal med liknande upplevelser.
Här kan du se en mall på de dokument som vi arbetade i med exempel.
Under läsåret kommer jag att blogga kring de olika påverkansfaktorerna för att lyfta möjligheter och svårigheter i verksamheten. Detta är inte bara aktuellt i vårt utvecklingsarbete utan kopplas också ihop med utredningen Stärkta skolbibliotek och läromedel Dir 2019:91 som regeringen har tillsatt som kommer presenteras i november 2020. Utredaren Gustaf Fridolin har bland annat fått uppdraget att ”föreslå hur det kan tydliggöras i skollagen (2010:800) vad en ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet ska omfatta”.