”God lärmiljö kräver tydliga ramar”

– Vad fick dig att välja läraryrket och vad får dig att stanna kvar?

– För att jag såg det som ett kreativt och varierat arbete där jag kan vara med och påverka samhället. Så intresse för pedagogik, möten och samhällsengagemang.

– Vilka är de största skillnaderna på att undervisa vuxenvalidering i relation till gymnasieelever?

– Tempot och det komprimerade formatet. Jag upplever att man förlorar en del av lärprocessen när man vill snabbutbilda. På ungdomssidan fick jag arbeta  långsiktigt och följa elevernas utveckling på ett annat sätt.

– Vilka skolmiljöer skulle du säga är bra skolmiljöer och vilka skolmiljöer är mindre bra skolmiljöer? Vad behöver förändras hos de mindre bra skolmiljöerna för att göra en bättre skolmiljö för eleverna?

– Struktur, god organisation och tydliga ramar är en förutsättning för att skapa en god lärmiljö. Och omvänt, om detta saknas så uppstår ett klimat där alla i organisationen skapar egna strategier för att ta sig igenom dagen. Både elever och lärare ska kunna känna stöd i strukturen – skapar tillit. Med tydliga ramar skapas en frihet inom ramen. Med otydlighet skapas osäkerhet och negativa maktstrukturer. Den fysiska miljön kan vara bättre eller sämre fast jag menar att den spelar mindre roll om organisationen är tydlig.

– Vem vill du skicka vidare till?

– Jag vill skicka vidare till Åsa Pålsson, biträdande rektor på Värnhemsskolan. Mina frågor:

– På vilket påverkas ditt uppdrag som biträdande rektor för en skola där gymnasieverksamheten minskar?

– Hur möter du personal och elevers situation i en organisation som präglats av förändring de senaste fyra åren?

– Vilka tre förändringar skulle du vilja göra för att minska skolsegregationen i Malmö?