Publicerat:

Frågorna som aktiverar eleverna

I Kim Freimanns klassrum är det inte katederundervisning och passiva elever som gäller. Istället uppmuntras eleverna att diskutera med varandra, medan Kim går runt i klassrummet. Han vill skapa ett klassrumsklimat där elever får möjlighet och vågar vara aktiva.

– Jag vill att alla elever ska vara aktiva – oavsett förkunskaper och förutsättningar, säger Kim Freimann, matematik- och fysiklärare på Borgarskolan.

Han aktiverar eleverna bland annat genom att ställa frågor. Men frågorna får inte besvaras på tre sekunder, han vill att eleverna ska diskutera med varandra i par.

– Jag ställer en fråga och ger eleverna ett par minuter att diskutera. De får möjligheten att förklara för varandra hur de tänker. När vi sedan har en gemensam diskussion kan vem som helst bidra, eftersom alla har diskuterat igenom frågan. Fler elever kommer till tals på det sättet.

Efterfrågar metod

Kim ger exempel på hur en fråga kan se ut. På tavlan skriver han en enkel ekvation; 5x + 4 = 24. Men han efterfrågar inte svaret, utan metoden för att komma fram till svaret.

– Om jag hade ställt frågan och bett om svar direkt, hade kanske tre elever sträckt upp handen, även om många fler kan svaret, säger Kim.

En viktig del i arbetet är att ha en sammanfattande diskussion gemensamt. Arbetssättet ställer stora krav på läraren som ledare.

– Det kan pågå mängder med diskussioner, men jag ska ändå kunna avbryta för att lyfta upp elevernas tankar till klassen. Jag måste också ständigt anpassa mitt arbetssätt till var eleverna är.

Placering med kortlek

Kim tar fram en kortlek. På varje kort står en elevs namn. Det är en kortlek som han använder ofta. Många gånger placeras eleverna i klassrummet med hjälp av kortleken. Kim fördelar också frågor med hjälp av den.

kortlek

– Det finns stora poänger med att blanda hur eleverna sitter. Både för att de ska lära känna varandra och för att de ska utvecklas. Det ser olika ut i olika klasser, på exempelvis samhällsvetenskapsprogrammet är det 32 elever i klassrummet. Alla med olika förutsättningar. I och med att de blandas får de ibland själv förklara, och andra gånger vara den som frågar, säger Kim.

Klurigare frågor i Fysik

I fysikämnet ställer Kim klurigare frågor, som tar längre tid att diskutera och lösa. Han ger ett exempel på en övning med en bil. Bilen står högst upp på en 50 meter hög kulle. Bensinen är slut. Mellan bilen och bensinmacken är det ett visst avstånd, plus en till kulle som är 30 meter hög. Eleverna får fler detaljer och frågan är om bilen kommer fram till bensinstationen.

– Eleverna får diskutera med varandra och gissa, innan de räknar ut, säger Kim.

Genomgång av prov

Ett vanligt arbetssätt är att gå igenom genomförda prov på tavlan. Men så gör inte Kim. Han menar att det ger inaktiva elever.

– De lyssnar kanske, men är inte aktiva. Istället delar jag ut lösningarna. Eleverna går sedan igenom proven två och två. De jämför och arbetar med att förbättra sina lösningar, vilket blir formativt. Hela tiden går jag runt, lyssnar in och pratar med eleverna, säger Kim.

Han menar att en av de stora fördelarna med att gå runt i klassen är att han får en uppfattning var eleverna är i sitt lärande.

Jämföra läxan

Tidigare har Kim stångats med att en del av eleverna inte gör läxorna. Lösningen har blivit att hans elever tar fram läxan på lektionen, jämför och hjälper varandra.

– Eleverna får ta del av varandras synsätt, arbeta med kommunikation och samtidigt befästa sin kunskap.

– När jag går runt märker jag vem som har gjort läxan och vilka övningar de har fastnat i. Det blir mycket lättare att gå vidare. Behöver jag lyfta en diskussion i helklass? Jag kan anpassa resten av lektionen till att lösa knutar och komma vidare, säger Kim.

Knyter an till ämnesplaner

Elever som diskuterar, och som skriver, befäster sina kunskaper på olika sätt, menar Kim. Han kopplar också arbetssättet till ämnesplanerna.

– Kommunikation och anknytning till verkligheten är viktiga delar i både matematik och fysik, säger Kim.

Text och foto: Sara Arildsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.