Allt hänger ihop i ASL-arbetet på Rosengårdsskolan

Estela Garcia & Bozena Kondrat är förskollärare på Rosengårdsskolan. De båda har lång erfarenhet av att arbeta språkutvecklande. Detta eftersom majoriteten av skolans elever sedan många år har ett annat modersmål. Under det senaste året har de i sitt arbete även tillfört ’Att Skriva sig till Läsning’ med datorn som skrivverktyg (ASL).

När Estela och Bozena summerar läsåret 2014-15 upplever de att barnen och de själv har lyckats i mycket. De har växt ytterligare som pedagoger och det har hänt mycket med barnens språkliga utveckling.

Ett kvitto fick de då kollegor från andra skolor besökte dem. Kollegorna uttryckte sin förvåning över att det var barn i förskoleklass som hade skrivit alla texter som hänger på väggarna.

En lek med tecken och ord

Det var skolans rektor som uppmanade pedagogerna att använda sig av ASL i barnens tidiga språk- skriv och läsutveckling. Estela och Bozena hade läst och hört lite om ASL men var skeptiska. De värnar om barnens lek och vill inte att det ska bli för mycket “skola”. Men de deltog i träffar med andra pedagoger som arbetade med ASL och fick lust att prova.

– Nu har vi sett att språket och berättandet kommer i första hand och att barnen faktiskt leker sig till ord och tecken, säger Bozena.

Samarbetet är en otrolig kraft i språkutvecklingen

Bozena och Estela upplever att elevernas barnen inte bara utvecklas språkligt. Deras förmåga att samarbeta har fått en skjuts sedan de började med ASL. Givetvis har Bozena och Estela även tidigare strävat efter att eleverna skulle tränas i att samarbeta. Men genom ASL har det blivit mycket mer och på ett väldigt naturligt sätt.

– Tidigare har de inte pratat så mycket men nu pratar de massor. Pararbetet har gjort att de diskuterar och utforskar bokstäver och ord. De hjälper varandra med formuleringar och att hitta bokstäverna på tangentbordet. Det i sin tur har gjort att de uttrycker sig på ett helt annat sätt, menar Bozena

Nytt för läsåret var också att dela upp de två förskoleklasserna i fyra basgrupper. Detta tror de också har bidragit till att utöka barnens talutrymme. De fyra basgrupperna fördelas mellan de fyra pedagogerna.

Textskapande på dator

Två dagar i veckan skriver varje skrivpar en liten stund på dator. Estela förklarar att hon kan ha ASL i 60 minuter med en basgrupp medan kollegan Sanna har lekfull matematik med den andra gruppen. Sedan byter de grupp. De barn som inte har hunnit bli klara med sin text och montering av illustration gör färdigt någon stund under de andra dagarna.

Estela har tillgång till två stationära datorer. Hon placerar sig själv mitt emellan och stöttar de båda skrivparen när det behövs. När texten är färdig får de läsa eller berätta om sin text. Vid behov skriver Estela textens innebörd under barnens text.

Bozena har en stationär dator och två iPads. När hon har den ena basgruppen är den andra basgruppen med kollegan Lutfie, som är duktig på bildskapande. Textdokumenten som eleverna skapar på iPads sparas i Dropbox. Bozena och Estela tycker det är krångligare med iPad när det kommer till att spara dokument och göra utskrifter. Därför använder Estela iPads för andra saker.

För och nackdelar med talsyntes

När barnen skriver på iPad använder de appen Skolstil2 som har en inbyggd talsyntes. Datorerna har inte haft någon talsyntes. (Sedan  aug 2015 har alla grundskolor i Malmö stad tillgång till talsyntesen CD-ord).

Bozenas iakttagelse är att det blir mer dialog mellan barnen vid datorn som inte har talsyntes. Å andra sidan har de barn som inte är så starka i det svenska språket, stöd av att använda talsyntes och talande tangentbord. De kan leka med bokstäver och lyssna på sammansättningen om det blir något ord. Men om Bozena får välja tycker hon att dialogen mellan barn är mer värdefull i just förskoleklass. Talsyntes och talande tangentbord kan inte stötta i själva berättandet.

Allt ingegreras

På skolan pågår ett ständigt språkutvecklande arbete. Att arbeta med den språkliga medvetenheten är en viktig bas. Med hjälp av förstelärarna har de fördjupat sig i Pauline Gibbons, Greppa Språket, läsförståelsestrategier och nu ASL.

– Allt hänger ju ihop! utropar Estela.

Arbetslaget är måna om att integrera alla ämnen och förmågor i de teman de arbetar med. Teman utgår ofta från litteratur. Estela och Bozena bygger upp den kunskap barnen behöver för att de ska förstå det som läses. Barnen får lära sig begrepp, viktiga fakta och lära känna vad som är typiskt för den miljö där berättelsen utspelar sig i. Det sker genom promenader, utflykter, experiment, studiebesök eller genom att titta på film.

Under temats gång får barnen olika skrivuppgifter. Det kan vara att skriva ordlistor inom temat, återge en upplevelse, skriva en kort faktatext. Till slut kan de få återge sagan i text och bild. Ibland med egna påhittade slut – som kan bli långt mer rafflande än i orginalet.

Teman avslutas med utställning.

Estela berättar att i Argentina ser man väggarna som ett läromedel. Det är där hon började sin bana som pedagog. Estela tycker att det ska synas vad man arbetar med och det ska växa under året. Fast ibland är det svårt att få väggar och dörrar att räcka till.

Text & foto
Charlotte Christoffersen
Pedagogisk Inspiration Malmö