Publicerat:

Matematik i leken på Rosengårdsskolan

DSC_0065_1
Sanna Björklund, förskollärare och grundskollärare i förskoleklass på Rosengårdsskolan.

I förskoleklassen på Rosengårdsskolan får barnen tänka och känna matematik i allt de gör. Tillsammans med Sanna Björklund, förskolelärare och grundskollärare, leker, resonerar, observerar, laborerar, experimenterar och diskuterar barnen sig fram till olika hypoteser och lösningar.

– Jag hävdar att vi arbetar med matematik från att barnen kommer på morgonen till att de går hem, säger Sanna.

– Det är härligt att jobba i förskoleklass. Barnen är i en rolig ålder och som pedagog går det att göra mycket under fria former. Eftersom man är med dem under hela dagen har man större möjlighet att lära känna och kunna utmana dem i olika aktiviteter, fortsätter hon.

Matematik och dagliga rutiner

Tillsammans med tre kollegor arbetar Sanna med 40 barn. Barnen är indelade i fyra basgrupper med 10 elever i varje. Varje morgon har barnen samling i sin egen basgrupp. Det ger Sanna stora möjligheter att knyta matematik till dagliga rutiner som att gå igenom dagens datum, veckodag och schema i en liten grupp. Under samlingen använder Sanna och kollegorna bildstöd för att göra dagen greppbar för alla elever. Golvet är Sanna och barnens arbetsyta. På golvet får barnen utrymme att arbeta praktiskt och laborativt.

– Golvytan skapar gemenskap. På golvet är det lättare att känna att alla är med. Ska barnen arbeta i par går de och sätter sig vid ett bord men vi träffas alltid på golvet igen, berättar Sanna.

Laborativt och konkret

Barn

Sanna ser det som grundläggande att bygga förståelse genom laborativa och konkreta aktiviteter. Lika väsentligt menar hon det är att ge barnen ett språk för att vad matematik är och att de utvecklar förmågan att formulera matematiska begrepp kopplat till vardagen.

– Det är viktigt med fokus på konkretism och att matematik genomsyrar allt vi gör. Matematik är abstrakt för många barn och allt måste på något sätt relatera till deras vardag för att bli synligt och tydligt, betonar hon.

– Man kan säga att vi arbetar med omvänd EPA. Tillsammans visar vi på exempel genom att alla får vara med och diskutera. Därefter arbetar ofta i barnen i par för att gå mer på djupet. Som avslutning får barnen reflektera enskilt i egen reflektionsbok.

Leken bygger vägar

Eftersom Sanna är med barnen hela dagen ser hon möjligheter till lärande genom att ta tillvara på vad de gör under dagen. Hon menar att leken bygger många vägar till ett utvecklat mattetänk. I den fria leken avbildar barnen verkligheten. Byggrummet är arbetsplatsen för byggandet av Turning Torso med klossar. I vardagens rutiner upptäcker barnen mönster och geometriska figurer. Leken kan också vara styrd och medvetet träna matematiska begrepp.

– Vi tränade ordningstalen genom att leka hissen upp till deras lägenhet. Med rockringar på golvet och målade våningsknappar fick barnen träna första, andre och tredje genom att trycka på hissen, hoppa uppåt och samtidigt säga orden, berättar Sanna.

IMG_0162

Sanna och barnen arbetar just nu mycket med antalsuppfattning och begrepp som beskriver motsatser. För att konkretisera använder Sanna sig av leksaker och material som barnen träffar på i leken. Tre högar med leksakshästar, skor och plastbokstäver ledde till en lång diskussion om vilken hög som innehöll flest föremål, vilka föremål som var små och vilka som var stora och vilka som var mitt emellan. Barnen fick sortera och organisera allt medan Sanna slängde ut påstående för barnen att resonera kring.
Barn6

– Genom att laborera och samtala blir barnen sedda, de blir hörda, de får talutrymme och man lär känna dem, förtydligar Sanna. Deras resonemang blir tydligt när jag lyssnar på dem och ser dem förklara och lösa ett problem med konkret material. Jag får insikt i vilken nivå de ligger på, var ska jag möta dem och hur.

Höga förväntningar och pedagogstöd

Barn3

Sanna påtalar hur betydelsefullt det är att barnen får stifta bekantskap med problemlösningar på tidigt stadie. Bli medvetna om att det finns varierande lösningar och sätt att tänka och hur de kan tilltala olika barn. Samtidigt anser hon att det är viktigt med höga förväntningar på barnen, och att hon som pedagog hela tiden är närvarande och deltagande i diskussionen. Hon ser barnens funderingar och förklaringar som grunden till alla lösningar och de ska få möjlighet att visa hur de tänker, med hjälp av material om det behövs eller pedagogstöttning genom goda exempel och relevanta begrepp.

– Det är lätt att tänka att matematik försvinner till förmån för andra saker i skolans värld, men vi ser allt som matematik. Att diskutera en sagas struktur och kunna avbilda, lokalisera, konstruera och dramatisera utmanar att det matematiska tänkandet och förmågorna. Abstrakt tänkande är också matematik. Att i leken kunna föreställa sig hur en saga fortlöper samt utforska var i rummet man ska placera sig om man ska dramatisera är definitivt matematik, avslutar hon.

Text och foto: Marina Walker
Foto: Sanna Björklund

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.