Att uppmärksamma och arbeta med hedersproblematik
ÄDK ger fokus på det bästa lärandet
Ämnesdidaktiskt kollegium (ÄDK) skapar en medvetenhet och utveckling av pedagogernas undervisning och deras roll som lärare.
– Detta är inget projekt eller lyft – det är ett förhållningssätt, säger Katarina Håkansson, förstelärare i svenska och SO på Ribersborgsskolan.
För fyra år sedan startade Ribersborgsskolan och Mellanhedsskolan ett samarbete genom ÄDK. Det är inspirerat av Learning study där lärare arbetar med ett vetenskapligt förhållningssätt för att systematiskt utveckla sin undervisning. Tre av fyra onsdagar i månaden träffas lärarna tillsammans med sina ämneskollegor på vardera skola för att diskutera, planera och utveckla undervisningen.
– Det spelar ingen roll om du jobbat i 10, 20 eller 30 år – alla behöver vi utvecklas. Det blir mer strukturerade lektioner för man vet vad man ska undervisa om, säger Katarina Håkansson.
Utifrån analyser över vad eleverna behöver kunna för att uppnå lärandemålet, väljer lärarna tillsammans med sina ämneskollegor lärandemål och planerar därefter lektioner tillsammans. Lärarna genomför lektionerna på varsitt håll och kommer tillbaka nästa vecka för att diskutera utfallet.
– Det kan resultera i att det gick som vi hoppades men det kan också resultera i att vi behöver ändra på något och göra om lektionen. Med ÄDK handlar det inte om den bästa läraren utan det bästa lärandet, säger Agneta Borgström.
– När vi planerar lektioner tillsammans så brister man inte ensam utan man får utveckla tillsammans, fyller Katarina Håkansson i.
Övergripande lärledare
Att ÄDK-arbetet skulle vara tidskrävande håller inte Agneta Borgström med om.
– Vi brukar träffas i drygt en timme under våra möten, då hinner vi gå igenom förra lektionen och vad nästa lektion ska handla om. När jag går därifrån har jag en färdig lektion för eleverna. Det är ett kollaborativt lärande, jag behöver inte sitta ensam på min kammare.
Katarina Håkansson och Agneta Borgström är båda övergripande lärledare vilket innebär att de gått utbildningar i ÄDK och Learning study och har ett övergripande ansvar för ÄDK-arbetet på skolorna tillsammans med skolornas ledning samtidigt som de stöttar ÄDK-grupperna.
– Det är vi som kallar till möten med övriga lärledare. Vi träffas 2-3 gånger per termin och köper in olika böcker som vi läser och diskuterar, säger Agneta Borgström.
Kollaborativt lärande
Arbetet med ÄDK har inte bara förbättrat resultat och undervisning utan bidrar också till ett gemensamt språk på skolorna.
– Vi har fått en gemensam grund att stå på, säger Katarina Håkansson.
– På min skola är vi tre lärare i förskoleklass, när vi ses med Ribersborgsskolan är vi plötsligt nio som pratar. Det är en fördel – återigen det kollaborativa, man får ett större perspektiv och lärandet står i fokus, säger Agneta Borgström.
Att samarbeta två skolor tycker både Katarina och Agneta är bra, däremot tror de båda två att de kunde vara givande att samarbeta två skolor från olika områden.
– Vi har högpresterande elever, men jag tror nästan att det hade kunnat bidra ännu mer för Malmö stad om man blandade lite mer. För lärarna i de praktiska ämnena hade man nog tjänat på att blanda in ännu fler skolor, säger Katarina Håkansson.
– Eftersom de sällan är mer än 1-2 lärare per skola kunde de haft värde av att samarbeta med fler skolor. Samtidigt är det viktigt att man inte blir för många, alla måste få möjlighet att komma till tals, säger Agneta Borgström och förklarar att de ofta är 6-8 personer i sina grupper.
Läs om Kryddgårdsskolans ÄDK-arbete som lyfter lärandet
”Läraryrket är fantastiskt”
Har ni upptäckt skillnader i hur ni gör och bedömer mellan varandra?
– Inga stora skillnader. Men visst är där skillnader, och det är då diskussionerna blir otroligt viktiga. Man tvingas gå på djupet och verkligen säga varför man bedömer som man gör, resultatet är en mer likvärdig bedömning för eleverna, säger Katarina Håkansson.
– Man känner sina egna elever och blir så van vid sin egen elevgrupp och bedömningen kan därför bli subjektiv. Det blir mer objektivt när man avidentifierar eleverna, vilket vi också gör, och det är bra att höra från andra som jobbar med andra elevgrupper, förklarar Agneta Borgström.
– Så gamla som både Agneta och jag är och båda två tycker att läraryrket är fantastiskt, det är roligt att arbeta, det säger något om vårt sätt att jobba. Efter 26 år i yrket känner jag äntligen att jag kan lägga min tid på och fokusera på det jag ska – lärandet, säger Katarina Håkansson.
Läs mer:
