Gå direkt till innehållet
Block som det står ÄDK på.

Publicerat:

ÄDK över skolgränsen

Att formativt och systematiskt jobba med undervisningens kvalitet. Det är kärnan i det som kallas för ÄDK, ämnesdidaktiskt kollegium. Under drygt tre års tid har Ribersborgsskolan och Mellanhedsskolan samarbetat med denna metod.
– Det handlar om att komma åt det som är kärnan i undervisningen – alltså lärandet, säger Ann-Caroline Fredholm, rektor på Ribersborgsskolan.

Tre gånger i månaden träffas lärare från de båda skolorna för att under 1,5 timme diskutera undervisning och tillsammans designa lektioner. Grupper är ihopsatta utifrån ämne och profession och i varje grupp är det max åtta personer.
– Att jobba i ÄDK gör att lärarna får fördjupa sig i sitt ämne, få fler perspektiv och det i sin tur leder till att undervisningens kvalitet ökar, säger Slavica Drazic, rektor på Mellanhedsskolan.

Två kvinnor läser tillsammans i folder.
Ann-Caroline och Slavica arbetar tillsammans över skolgränserna i ett ämnesdidaktiskt kollegium. Foto: privat

– Det handlar inte om att träffas och dela lektionsplaneringar utan det här arbetet är formativt. Utifrån styrdokument; vad är det eleven ska lära, hur ska vi stötta den i sitt lärande? Och nästa vecka diskuterar man hur det gick; vad fungerade bra och varför? Vad kan vi göra annorlunda till nästa gång, säger Ann-Caroline Fredholm.

Bygger på utveckling

Efter att under ett flertal år jobbat med bland annat BFL (bedömning för lärande), learning study och learning lesson påbörjade skolorna arbetet med ÄDK – ämnesdidaktiskt kollegium. I ÄDK möts många av de tidigare perspektiven och med ett vetenskapligt förhållningssätt och med variationsteorin som lärandeteori arbetar lärare för att systematiskt utveckla sin undervisning. Varje grupp väljer ut ett lärandemål som man ska jobba med och leds av så kallade lärledare.

– Det var tufft i början att det var så teoretiskt tungt och ibland ramlar vi tillbaka i de där frustrationshålen. Där har vi stöd i att vi får handledning och också att vi ser att undervisningens kvalitet ökar, säger Ann-Caroline Fredholm.

LÄS MER: Kollegiet lyfter elevers lärande

Hon beskriver hur ÄDK har gett stora effekter kring samsyn kring bedömning och hur man ser på att utveckla sin undervisning.
– Det blir ett fördjupat lärande kring ämnet och undervisningen. Genom att hela tiden systematiskt gå på djupet kring hur och vad eleverna ska lära sig, och sen också hela tiden koppla tillbaka direkt efter genomförd undervisning gör att det blir formativt. Vi kan ha till exempel sambedömning kring de nationella proven, men det kommer sällan tillbaka in i undervisningen – det blir mer ett summativt konstaterande, säger Ann-Caroline Fredholm.
– Nu är det bedömning som lärande som är målet. Vi bedömer vår undervisning för att den ska komma varenda elev till godo, säger Slavica Drazic.

Organisera på två skolor

Att det är två skolor som samarbetar betyder att det också behövs en gemensam organisation för att ÄDK ska fungera.
– Den här tiden ska vara helig, men ibland är vi i skolans värld väldigt bra på att trycka in andra saker i schemat. Nu när vi är två skolor så går inte det. Det är som en pråm vi har satt igång – du kan ju inte tvärnita eller snabbt gira åt sidan när det väl är igång, säger hon.
– Det blir också rätt fokus på mötena och verkligen den fördjupning i ämnet som det ska vara. Man fastnar inte i praktiska detaljer som kan uppstå i vardagen, säger Slavica Drazic.

Rektorer träffas

För rektorerna är också ÄDK ett hjälpmedel i deras arbete med att organisera skolan. Precis som lärarna så har de träffar tillsammans för att diskutera sitt arbete.
– Lärarna ska använda ÄDK för att organisera för eleverna bästa lärande och vi i skolledningen ska organisera för lärarnas bästa lärande. Det här handlar om att skapa skolans bästa lärande och inte skolans bästa lärare, säger Ann-Caroline Fredholm.

De är också med då och då vid lärgruppernas möten och ger feedback på gruppens process.
– Vi är absolut inte med som experter. Det är lärarna som är det. Men vi kan ge feedback på en metanivå och se hur vi kan organisera för att ytterligare stötta lärarna, säger Slavica Drazic.

Grupp av lärare skrattar och pratar.
Lärare träffas ofta över skolgränserna. Foto: Privat

LÄS MER: Samtalen som förändrade

Hon berättar att detta arbetssätt har gett henne mycket bättre möjligheter att se vad som behövs i organisationen för att det ska bli så bra som möjligt.
– Visst jag kan gå och hälsa på i klassrummen för att se hur en lärares undervisning går till. Men med handen på hjärtat – hur ofta hinner jag det? Och är det verkligen så att jag kan se en lärares undervisning genom att komma och hälsa på en/två gånger per termin? Genom att få ta del av deras processer och sen också via de kvalitetsdialoger vi har med personalen på skolan så har jag en väldigt bra bild av kvaliteten på undervisningen och vet hur jag ska organisera så att varje elev får den undervisning den behöver, säger Slavica Drazic.

Text: Johanna Ravhed

Foto: Sanna Dolck/Malmö stad och Colurbox