Analog programmering ledde vägen

Inne på Tornfalkens förskola kör ibland ett gult och svart litet robot-bi omkring på golvet. Barnen har döpt hen till Shunsa. Med hjälp av knappar på Shunsas rygg kan barnen programmera hen att köra i olika riktningar och träna på att förstå sambandet mellan orsak och verkan. Shunsa och ett gäng andra robot-bin köptes in av rektorn som en morot för att uppmuntra det digitala arbetet som sker på Tornfalken. Pedagogerna har själva köpt in en tågbana som styrs via programmering och även en greenscreen att använda i sin undervisning.

– Vi började i augusti 2021 när några barn började bygga egna spelkontroller att leka med. När vi såg att det fanns ett stort intresse för spel hos barnen så bestämde vi oss för att börja utforska programmering tillsammans med dem. Det passade även bra ihop med vårt kommungemensamma mål digitalt meningsskapande. Vi har arbetat med digitala verktyg innan, men nu har vi mer tanke bakom arbetet, berättar förskolläraren Camilla Jönsson Braun.

Programmerade med hjälp av en macka

Varken Camilla Jönsson Braun eller hennes kollegor hade någon kunskap om programmering men Camilla Jönsson Braun hade precis börjat läsa en kurs om digitala verktyg.

– Normalt sett så vill man väl gärna ha utbildning kring det man undervisar i men jag kände att jag ville testa och det kändes viktigt att lyssna in barnens intresse. Så vi vuxna bestämde oss för att lära oss tillsammans med barnen, säger hon.

För att ge barnen förståelse för programmering använde man sig till exempel av lek och dans. Tillsammans med barnen lekte pedagogerna robot och turades om att ge varandra kommandon om var man skulle gå eller göra.

– Vid ett tillfälle skulle barnen instruera mig kring hur man brer en macka. När barnen började med att be mig ta smöret så stack jag ned handen i smöret. Då fick barnen tänka om och be mig att först ta smörkniven och sedan be mig sticka ned den i smöret. Det är just sådana här enkla metoder som man kan arbeta med inom analog programmering för att skapa förståelse. En smörkniv, smör och brödskiva finns ju på alla förskolor, säger Camilla Jönsson Braun.

Man införde även programmeringsdans med olika rörelser. För att börja förstå kodning så använde man sig av pärlor. Utifrån färgremsor fick barnen trä pärlor i mönster för att få en känsla för kodning.

Digitala verktyg stöttar språkutveckling

Camilla Jönsson Braun och hennes kollegor valde även att arbeta med fokusord som programmering, kod, loop, algoritm och bugg. Dessa orden benämndes ofta och i olika sammanhang.

– Vi är en avdelning med många språk, både hos barn och pedagoger. Vi arbetar överlag mycket med det svenska språket. Vi förklarar ofta vad ett ord betyder många gånger. Jag och min kollega parallelläser ofta för barnen. Det vill säga att vi turas om att läsa på arabiska och svenska vid högläsningen. Nu har vi även projicerat upp sidor från boken på väggen eller i vår kub för att ge barnen ytterligare en dimension, säger hon.

På en vägg sitter en lång rad med flaggor över alla de länder som finns representerade på förskolan och under finns QR-koder.

– Här kan barnen lyssna på hur det låter när man räknar till tio på de olika språken. Våra barn är väldigt nyfikna på språk och vill ofta veta vad ett ord kan heta på olika språk. De frågar oss ofta om översättningar, säger Camilla Jönsson Braun.

Det kändes också viktigt för Camilla Jönsson Braun och hennes kollegor att kommunicera med vårdnadshavare om det digitala meningsskapandet.

– Barnen pratade ju mycket om programmering hemma. Ett av våra barn hade till exempel berättat för sina föräldrar hemma att deras mobiltelefoner var programmerade och vad programmering är. Vår kommunikation med vårdnadshavare sker mycket via samtal. Eftersom vi har personal som pratar flera olika språk här så finns det alltid någon här som muntligt kan berätta och översätta för vårdnadshavare om vårt arbete.

Om man arbetar på en förskola där det saknas språkkunskaper i till exempel arabiska? Hur kan man göra då?

– Ja, men då har jag ett tips. I Google-appen finns nämligen något som heter Google Lens som kan översätta text. Om du riktar telefonen eller lärplattans kamera mot en text på svenska – så kan du ställa in att den ska översätta till arabiska eller något annat språk. Det är något som jag själv använder mig av, väldigt smart. Översättningarna stämmer kanske inte helt men föräldern kan få möjlighet att förstå sammanhanget.