Anpassningar för alla och envar

Men att ta ut riktningen innebär inte alltid att det är hon ska ska leda skolutvecklingsarbetet.
– Som ledare gör du inte allting bäst själv – utan de bästa idéerna kommer från medarbetarna. Jag och min kollega Håkan Wegestål visar vägen, tar emot idéer och vidareutvecklar. Det är ofta som jag känner att det här hade jag aldrig kunnat tänka ut på egen hand, säger hon.

Förstelärare är processledare

Totalt finns det sex områden för skolutveckling på Komvux Malmö Pauli, varav arbetet med extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen är ett. De andra är arbetet med IKT, formativt lärande, matamatiklyftet, datagrundad skolförbättring och språk- och kunskapsutvecklande arbetsssätt.
Förstelärarna är processledare och ansvarar för utvecklingen av respektive mål.

En åtgärd som har gjorts inom arbetet med extra anpassningar är att varje elev har möjlighet att komma till skolans studieverkstad. Där finns pedagogiskt stöd i form av ämnesstöd och stöd i studieteknik. Detta är något som ligger inom ramen för ordinarie verksamhet för lärarna.
– Det är viktigt att ha anpassningar på organisatorisk nivå likväl som på grupp- och individnivå. Det ger en tydlig signal om hur vi jobbar och ska jobba på skolan, säger Lotta Lovén.

Olika anpassningar tas fram

De elever som uppger att de har behov av mer hjälp kontaktas av resursteamet som kartlägger behovet och tillsammans tar de fram en PIP – Pedagogisk Insatsplan. Det är en plan som läraren kan använda sig av för att göra de extra anpassningar som behövs. Bland annat kan eleverna få hjälp med inläsning av material, olika tekniska hjälpmedel, förlängd skrivtid och till hösten planeras också en studiehandledning på arabiska att starta.
– Det finns en lång tradition här på skolan av mycket engagerade lärare som alla är mycket villiga till att göra olika anpassningar. Vi är också långt fram när det gäller digitalisering – en god grund att stå på, säger Lotta Lovén.

Skapa möjligheter och tid

Som skolledare använder hon olika tillfällen och metoder för att visa åt vilket håll utvecklingen ska gå. Frågan om utvecklingsmålet lyfts på arbetsplatsträffar och internat. Men även på individnivå i medarbetarsamtal där arbetet med extra anpassningar följs upp i lärarnas individuella utvecklingsplaner. Det är också något som skolledarna tittar på när de är på klassrumsbesök – besöken görs såväl i de fysiska som i de digitala klassrummen som lärarna använder.
– Jag som skolledare gör en analys av hur läget ser ut och hur vi vill att det ska vara. Vi har avhopp från utbildningarna vilket gör att vi måste se vad som har hänt – både ur samhälls- och ur individperspektiv. Vi vill veta för att kunna bli ännu bättre, säger Lotta Lovén.
Det handlar också, enligt Lotta Lovén, att som skolledare skapa möjligheter och tid för pedagogerna att jobba med utvecklingsmålen – också över gränsen mellan de olika målen.
– Det går inte att undvika att de sex olika utvecklingsmålen går in i varandra. Då gäller det att vi övar oss i att se möjligheterna i samarbeten, säger hon.

Många framtidsmål

Hon återkommer till vikten av att det är medarbetarna som ska vara med och driva skolutvecklingen framåt.
– Jag som ledare pekar ut en riktning och sen är det viktigt att det finns tydlighet och mål kring den enskildes roll och funktion. Som skolledare måste man våga låta saker och ting ske och släppa kontrollen emellanåt.
Framtidsmål finns det gott om för Komvux Malmö Pauli. Ett av dem är att skapa fler möjligheter för ännu mer behovsanpassad stödverksamhet mot elever – handledningen i arabiska är ett sånt exempel. Skolan ska också utöka andelen tekniska hjälpmedel.
– Vi är långt framme inom det tekniska och vi blir mer och mer medvetna om möjligheterna med digitalisering. Nu gäller det att vi provar oss fram för att hitta det allra bästa, säger Lotta Lovén.
Text och foto: Johanna Ravhed och Colourbox