Åse Råstam och Lisbeth Bern är lärare på Komvux.

Publicerat:

Distansutbildning framgångsrik med hjälp av digitala hjälpmedel

Distansutbildningar kan ofta kritiseras för att vara alldeles för standardiserade. Utbildningen i svenska som andraspråk på Komvux Malmö på distans är däremot både eftertraktad och prisad. Vad är det som gör att den är så bra?

Åse Råstam och Lisbeth Bern, lärare i svenska som andraspråk på grundläggande nivå, har ett framgångsrecept för hur distansutbildningar kan utformas. Efter att Lisbeth Bern tagit fram ett underlag för hur utbildningen skulle organiseras kom Åse Råstam in i bilden, och nu har utbildningen prisats i en årlig kvalitetsutmärkelse, Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk.
– Distansutbildningar får ofta kritik från Skolinspektionen för att vara för standardiserade. Det blir ingen individanpassning, säger Åse Råstam.
Med standardiserad menas att eleverna vid första dagen får ett upplägg för hela kursen. Det finns heller ingen interaktion mellan elever, och den interaktion som finns mellan lärare och elev handlar ofta om bedömning. Åse Råstam och Lisbeth Bern arbetar helt tvärtom. Svaret är i stället interaktion och uppgifterna är mindre utformade.

LÄS MER: Flerspråkigt studiestöd hjälper elever

Hur kan man arbeta med klasskamrater på distans?

Eleverna får lektionsmaterial en vecka i taget, uppgifterna är uppdelade, men hänger samman för att eleverna inte ska tycka att det blir för tungt.
– Samtidigt som du läser en roman kan du få frågor på texten, du kan få läsa in en text i början av ett kapitel, uttala dig om vad du tror att boken ska handla om innan du läser den, göra mindre filmer. Allt hänger ihop, menar Lisbeth Bern.
– Det behöver vara olika små steg för att bygga upp lärandet. Man får bearbeta inlärandet tillsammans med sina klasskamrater, till exempel i diskussionsforum där man läser varandras svar, säger Åse Råstam.

Vid många distansutbildningar förekommer mest skriftliga instruktioner. Åse och Lisbeth utnyttjar sina kunskaper i digitala verktyg, bland annat Flipgrid, Screencastify och Googles verktyg, när de undervisar. Interaktionen elever emellan når de bland annat genom att använda sig av Flipgrid och att man ger kamratrespons.
– Känslan av att befinna sig i ett socialt sammanhang är viktig. Flipgrid innebär att vi använder video, där man filmar sig själv i “selfie-mode” om det man ska prata om i uppgiften. Så fort videon är klar blir den tillgänglig för resten av eleverna, säger Åse Råstam.
Uppgifter kan då utformas på ett sätt där eleverna ska göra en film och ge respons på två klasskamraters videos med ett filmat svar.
– Det är ett superbra verktyg för vi kan också gå in och svara, säger Lisbeth Bern och Åse Råstam.
Visst kan det vara känsligt att filma sig själv till en början, men det brukar gå över efter en tid. De poängterar vikten av att genom att man ser varandra, så ökar sammanhållningen i gruppen.

LÄS MER: Formativt förhållningssätt med digitala verktyg på distanskurs på Komvux

Flexibla lärare ger eleverna framgång

Åse och Lisbeth har frågat sina elever varför distansutbildningen är så bra. Svaret innehåller bland annat att eleverna tycker att lärarna finns där för dem.
– Vi har dem på något som heter “Hangout” och där tar de kontakt när det hänger upp sig, säger Lisbeth Bern.
– Vi försöker vara flexibla att svara. Det är många som sitter på kvällar och helger och behöver ofta hjälp med en liten grej för att komma vidare.

Ett problem med distanskurser är att elever avbryter sitt deltagande. Tipset Åse och Lisbeth ger är just att lägga stor vikt vid det sociala:
– Vi har ju klasser, det är en nyckelfråga. Det är någon som ska titta på filmerna jag har gjort och jag kan fråga mina klasskamrater saker. Du är inte osynlig för läraren, säger Åse Råstam.

Digitalt elevunderlag bäddar för bedömning

Det finns ytterligare fördelar med att arbeta med inspelade filmer och muntliga presentationer – de blir bedömningsunderlag. Eftersom filmerna ligger kvar på plattformen kan Lisbeth och Åse följa elevernas utveckling över tid, och också ta hjälp av dem när de bedömer elevernas skriftliga förmåga.
– Vi har så mycket muntligt och man kan ställa sig frågan “Är det rimligt att den som pratar så här har skrivit den här texten?”, säger Åse Råstam.

De håller sig ajour med den digitala världen genom olika grupper på Facebook. Med pengarna från priset de nu vunnit vill de åka på kompetensutvecklande resor till andra länder för att lära sig hur de kan ta sin undervisning till ytterligare en nivå.

Text och foto: Camilla Landin