Publicerat:

Att driva verksamhet för 23 olika modersmål

En förskola, 138 barn och 23 olika modersmål. Det är en utmaning att vara förskolechef på Gubbabackens förskola. Men det är en utmaning som Katarina Lindqvist-Nilsson inte vill vara utan.

Det ombyggda köpcentrat på Gullviksborg är hem åt Gubbabackens förskola. Shoppinglokalerna har byggts om till avdelningar och ett stort förskolebibliotek.
– Alla böcker, oavsett språk, står tillsammans. Vi har ingen speciell avdelning för till exempel arabiska böcker. Alla språk är lika mycket värda och genom att blanda så kan vi också skapa en nyfikenhet hos barnen för olika språk, berättar Katarina Lindqvist-Nilsson, som är förskolechef i förskoleområde S3 som Gubbabackens förskola är del av.

Trygga i sitt modersmål

Att språk och språkutveckling är central på Gubbabacken går inte att ta miste på. Runt om på förskolan finns det lappar uppsatta med begrepp och vad det heter på olika språk. Med 23 olika modersmål bland barnen blir det en naturlig del i verksamheten att olika språk talas och får ta plats.
– Jag uppmanar ofta personalen att de använder alla språk de kan tillsammans med barnen. När barnen känner sig trygga i språket och i det sammanhang de är i så kan de också utvecklas i det svenska språket, säger Katarina Lindqvist-Nilsson.
På förskolan jobbar pedagoger och barn i övergripande projekt – just nu arbetar de med naturkunskap i estetiska uttrycksformer.
– I det arbetet har begrepp på modersmålet varit viktiga att definiera. Det blir något helt annat att kunna förstå vad till exempel ytspänning är när barnet först kan få lära sig begreppet på sitt modersmål.

Utmaning med många språk

Den största utmaningen är att det finns så många olika språk – personalen kan omöjligt möta barnen i de olika modersmålen. Då blir samarbetet med föräldrarna väldigt viktigt. Katarina Lindqvist-Nilsson berättar att barnens föräldrar hjälper till med att skriva och översätta de svenska begreppen till sitt språk, läser in sagor och är med och sjunger sånger på sitt språk. Personalen använder också olika digitala verktyg för att möta barnen på barnens modersmål.
Även om den språkliga kompetensen är viktig vid rekrytering av pedagoger till förskolan så är det inte viktigast, menar Katarina Lindqvist-Nilsson.
– Nej, det handlar om vilken barnsyn man har. Du som personal måste vara nyfiken, tycka det är okej att barnen pratar det språk de är trygga med och sen hjälpa dem att hitta de svenska orden. Det är ett förhållningssätt till språk som jag tittar efter vid rekrytering.

Se helhet

I sin roll som förskolechef menar hon att hon har ett ansvar att skapa en välkomnande atmosfär, att berömma, stötta och ställa krav på personalen.
– Alla i personalen ska veta att de är viktiga för barnen. Fattas det en så betyder det något för vår verksamhet.
Hon har varit förskolechef sedan 2011 och innan dess jobbade hon som lärare på olika skolor i Rosengård – ett område som också har barn med många olika modersmål.
– Att få jobba med språkfrågor och att möta alla dessa kulturer är oerhört utvecklande. Jag skulle inte vilja jobba någon annanstans. Språket är så centralt i vår identitet och för våra möjligheter längre fram i livet – att få vara en del av det är så stimulerande. Malmö är en relativt liten stad – men de olika områdena är ändå långt ifrån varandra. Våra barn här på Gubbabacken behöver få känna att Malmö är deras stad och då spelar den språkliga kompetensen stor roll.
Text och foto: Johanna Ravhed

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.