Jane Karlberg, Ingrid Landén och Lars Ljunggren tittar på datorn tillsammans

Publicerat:

Att förändra en skolkultur

Arga vårdnadshavare, en verksamhet som inte fungerade, en skola som drev vind för våg. Orden är Ingrid Landéns, rektor på Rörsjöskolan, när hon beskriver den skola hon kom till i början av 2017. Men nu, två år senare, är det något annat.
– Vi har kvar en fot i gyttjan, men den andra är upp på första trappsteget. Nu är det uppåt vi ska, säger Ingrid Landén.

När hon tog jobbet visste hon att skolan hade bytt rektor väldigt många gånger på kort tid och att det var något som behövde rättas till. Men hur pass illa det var hade hon inte förstått.
– Ganska snart började jag kalla det en krigszon. Det fanns inte ett enda område på skolan som fungerade. Och det handlade inte om att de som jobbade här var dåliga pedagoger eller dåliga människor, det handlade om att de hade fel förutsättningar, säger hon.

När hon ser tillbaka berättar hon om hur scheman inte fungerade, hur ledningen drunknade i kränkningsanmälningar, tillbud och dagliga upprörda möten med vårdnadshavare.
– Till och med om toapappret var slut så var det mig man vände sig till. Vi höll på att ätas upp av praktiska frågor.

Skolan blev livsstil

För att förändra en skolkultur spelar rektorerna en stor roll. Ingrid Landén beskriver det som att Rörsjöskolan gick från att vara hennes arbetsplats till att bli hennes livsstil. Ledningsgruppen kompletterades med Jane Karlberg, rektor för fritidshemmet, och sedan tidigare fanns Lars Ljungqvist, rektor för förskoleklass och årskurs ett, på skolan.
– Den största skillnaden mellan nu och då är ledningens närvaro i verksamheten och att det finns en helt annan kompetens och uppdragsförståelse bland personalen. Vi har jobbat hårt med det i rekryteringar, med mentorskap, introduktioner och med regelbundna mötesforum, säger Lars Ljungqvist.
– Vi har en tydlig vision. Oavsett hur det går sedan i livet för eleverna så ska man minnas sin tid på Rörsjöskolan som en bra tid i livet. Alla elever ska känna att de lyckades här, säger Jane Karlberg.

På fritidshemmet, som var i störst behov av stöttning, har antalet utbildade fritidspedagoger gått från noll till sju behöriga och ytterligare tre som är i utbildning.
– Vi började med att strukturera upp sak efter sak. Alltifrån schema till hur man bemöter föräldrar. Flera av de utbildade fritidspedagogerna har hållit i utbildningar i styrdokument och läroplan. Och det har gett utdelning – nu har det lugnat ner sig, säger Jane Karlberg.

Grupper för skolutveckling

Ledningen bildade också två olika grupper – en som sysslar med praktiska frågor, och en som sysslar med skolutveckling. Alla i personalen fick möjlighet att välja en av grupperna. Rörsjöskolan håller precis på att undersöka om möjligheten finns att få en musik- och bildinriktning och även tankar kring ett framtida samarbete med någon biståndsorganisation finns.

– Jag tar mer och mer ett steg tillbaka. Jag vill odla ett medledarskap bland personalen och skulle aldrig säga nej om någon vill ta en utmaning. Min roll som rektor är att inspirera så att personalen känner att allt är möjligt och att individuellt designa tjänsterna så att alla får den utmaningen som gör deras arbetsliv spännande, säger Ingrid Landén.

Ingrid Landén står framför ett fönster
Ingrid Landén är rektor på Rörsjöskolan.

Inom ledningsgruppen finns det tydliga roller. Något som rektorerna menar har bidragit till den positiva utvecklingen. Personalen vet att det inte är lönt att till exempel komma med en fritidsfråga till Ingrid eller Lars eftersom det är Janes bord.
– Det har gjort det lugnare. Man vet vem man ska vända sig till för att få svar, säger Jane Karlberg.
– Och så finns det en prestigelöshet och värme här. Det är också viktigt. Vi tycker om varandra och det speglar sig på personal, elever och vårdnadshavare, säger Lars Ljungqvist.

Leda genom relation

Det har också firats en hel del på Rörsjöskolan. När det är kaos, som Ingrid Landén uttrycker det, så gäller det att fira det lilla. Som då när jackorna började hänga på sina krokar istället för att ligga på golvet, eller när det bara var två-tre stycken som var sjukskrivna om dagen istället för 16-17.
– Som chef kan jag välja att leda genom position eller relation. Jag har valt relation. Det sitter alltid folk och jobbar inne på mitt kontor. Jag rastvaktar, vikarierar och sitter ofta i matsalen. Det är då man kan få till den kommunikation som krävs för att ändra en skolkultur. Sen får man ta mig för vad jag är. Jag är sprallig, skojar och är stundtals grov i munnen. Jag gör fadäser och misslyckas men det är ju det som tillhör livet, skrattar Ingrid Landén.

Text och foto: Johanna Ravhed