Gå direkt till innehållet
Linda och Linda står framför glasvägg. Linda Andersson, förste förskollärare och Linda Berg, rektor i Malmö stad.

Publicerat:

Leda digital utveckling i förskola

Mot bakgrund av den reviderade läroplanen för förskolan har digitaliseringen på allvar tagit plats i undervisningen. I förskoleområde C8 har arbetet påbörjats för att på riktigt kunna skapa ett digitalt meningsskapande, något som också är förvaltningens gemensamma utvecklingsområde nästa läsår.
– Att jobba enbart med digitala verktyg är inte ett utvecklingsområde i sig utan det måste hela tiden vara i relation till något. Det är ett komplement och en metod för att arbeta med andra mål utifrån läroplanen, säger Linda Andersson, förste förskollärare på Linbärets förskola och Svängedammens förskola.

Just nu pågår arbetet med att kartlägga och inventera läget i Malmös förskolor i förhållande till digitalisering för att veta var arbetet ska starta nästa läsår. Genom att använda sig av verktyget LIKA har alla förskolor fått göra en självskattning utifrån fyra områden; infrastruktur, användande, ledning och kompetens.

Linda Berg, rektor i förskoleområde C8, sitter med i förskoleförvaltningens rektorsgrupp för digitalisering och menar att resultatet av LIKA har bidragit till att man kan se tydliga mönster.
– Vi har kommit långt med infrastrukturen med utbyggda nät och det finns teknisk utrustning på alla förskolor. Det som vi däremot behöver fokusera på områdena gällande kompetens och användandet, säger hon.

Plan baserat på resultat

Mönstret känns igen på de förskolor där Linda Andersson jobbar. Men för att få en ännu klarare bild av vad respektive förskola behöver utveckla valde ledningen att göra en enkät bland personalen.
– De frågorna vi ställde där handlade om hur:et; Hur mycket kan vi? Hur jobbar vi med de verktyg vi har på plats utifrån hur vi tolkar läroplanen, säger Linda Andersson.

LÄS MER: Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

Utifrån de resultaten har sedan olika typer av kompetensinsatser gjorts för att komma vidare. Det har varit teori, diskussion kring begrepp och framförallt har det varit en hel del workshops.
– Vi kunde se i vår undersökning att det fanns en del osäkerhet kring hur man rent praktiskt använde verktygen så vi har testat och lärt oss. Redan nu kan vi se resultat i vår undervisning där de digitala verktygen används i större utsträckning, säger Linda Andersson.

Som exempel tar hon möjligheten att projicera sagor på en hel vägg, att kunna skapa spännande lärmiljöer med hjälp av teknik eller att låta barnen få dokumentera under utflykter för att sedan undersöka och återberätta.

Viktigt med interaktion

Några av de begrepp som de har jobbat mycket med är producent och konsument. Att låta barnen vara producenter i förhållande till de digitala verktygen, inte konsumenter som bara tar in en redan färdig produkt.

Barns hand skriver på datorns tangentbord.
Foto: Colourbox

– Det här arbetet visar hur viktig interaktionen är mellan den vuxne och barnet, där de nyfiket utforskar och lär tillsammans. Vi är enorma förebilder för barnen gällande hur man förhåller sig till de digitala verktygen, ett förhållningssätt som är viktigt att implementera redan under de tidiga åren, för att ge barnen både förståelse, kompetens och redskap för framtiden, säger Linda Berg.
Som ett led i arbetet har de fem förskolorna i området också startat varsin blogg där personalen skriver om sin undervisning. Bloggarna är öppna och blir en kommunikationskanal med vårdnadshavarna.

LÄS MER: Med det digitala i fokus …

Bloggarna tjänar också syftet som en plattform för kollegialt lärande mellan förskolorna. Det är inte alltid det lättaste att hitta tid och resurser för att låta medarbetare träffas över gränserna, framförallt inte i pandemi-tider. Men genom att de kan följa varandras arbete på bloggarna så blir det ändå ett utbyte.
– Nästa steg är att i högre grad göra barnen delaktiga på bloggen genom att ha med deras reflektioner, tankar och deras egen dokumentation, säger Linda Andersson.

Kräver nytänk

Men visst finns det utmaningar också i arbetet. En sådan har varit nu under pandemin då undervisningen har flyttat utomhus till stor del. Det har krävt en del nytänk och annorlunda lösningar. Pandemin har också inneburit att det har varit svårt att få en kontinuitet i kompetensutveckling bland personalen då det är svårt att träffas.
– Vi får hålla i och hålla ut. Kanske det är så att vi inte lägger till så mycket nytt nästa läsår men att vi fortsätter på denna linjen vi är nu, säger Linda Berg.

Vad tycker ni är viktigt för en förskolas ledningsgrupp att tänka på i arbetet med leda digitalisering?
– Att ha en samsyn och ett driv. Vi har en vision som vi jobbar mot. Det kanske inte alltid är stabilt men vi fortsätter och jag tror att medarbetarna känner att vi stabila tillsammans eftersom vi är samstämmiga, säger Linda Andersson.
– Jag tänker också att det är viktigt att visa att ledningen inte heller är fullfjädrade. Att man som ledare utmanar sig själv i att använda olika digitala verktyg i mötet med medarbetarna. Och sen också att skapa en trygghet där det är ok att säga att man känner sig osäker. Bra – då börjar vi där. Att våga sätta ord på utmaningarna och det som känns främmande tillsammans, personal och ledning, skapar ett mod och ökad lust att lära och utforska vidare, säger Linda Berg.

Text: Johanna Ravhed

Foto: Colourbox och privat