Skolledarskap i sikte genomförd
– men blir det fler?
Att lyfta allas ledarskap
Stapelbäddsskolans utvecklingsarbete Ledarlyftet mötte alla de kraven.
— Efter ett intensivt läsår har vi tillsammans skapat en kultur där vi lär av och med varandra, säger Rudi Fedrum, rektor.
Stapelbäddsskolan som öppnade 2015 är en av de nyaste skolorna i Malmö.
— De första åren handlade väldigt mycket om att få rutiner och strukturer på plats. Nu handlade det om att få ett djup i det pedagogiska, i vår värdegrund och i vårt förhållningssätt, säger Rudi Fedrum.
Ett led i arbetet blev det som har kommit att kallas för Ledarlyftet. En utbildning som syftade till att få all personal, oavsett befattning eller uppdrag, att bli medveten om sitt eget ledarskap och att få en samstämmighet kring verksamheten. Lärarna började ett år innan övrig personal som kommer att gå klart Ledarlyftet under detta läsår.
Att det blev just ledarskap som blev fokus var ett avvägt beslut av skolledningen.
— Den senaste tiden har vi haft mycket fokus på ämnes- och didaktiska kunskaper i form av matematik- och läslyft. Nu behövde personalen kraft och mod att omsätta teori till praktik. Ledarskap är något som alla har nära i egenskap av ledare av elever. Ledarlyftet handlar därför mycket om att få igång ett reflekterande förhållningsätt kring sitt ledarskap, berättar Rudi Fedrum.
Praktik kopplad till teori
Under ett år har personalen träffats en gång i månaden för att diskutera allt från kroppsspråk och personliga mål till grupputveckling och kooperativa strategier kopplade till ledarskap. Mellan varje träff har personalen haft en uppgift. (Mer om hur Ledarlyftet har varit uppbyggt hittar ni denna artikel).
— Det var viktigt för oss att koppla teori till praktik, säger Rudi Fedrum.
Hennes roll som rektor har varit att skapa förutsättningar för personalen. Till exempel finns tid avsatt varje vecka för auskultation, reflektion och diskussioner.
Ledarlyftet tar avstamp i Michel Fullans “Förändringens sex hemligheter” där han beskriver vad goda ledare för för att organisationer utvecklas och blir en lärande organisation.
— Så som jag vill att personalen ska vara med sina elever är jag också mot dem, säger Rudi Fedrum och berättar att ledningsgruppen också har blivit tydligare i sina förväntningarna på personalens arbete.
Ökning på CE-skala
Arbetet har följts upp bland annat med hjälp av Jennie Donohoos Collective Efficacy Scale. Deltagarna i Ledarlyftet har vid tre tillfällen fått ta ställning till 18 påståenden och även till fyra andra påståenden kring kommunikation som inte finns med i Donohoos skala. Resultatet av personalens skattning visar att mycket har hänt från början av utbildningen till när den avslutades. Framförallt har kommunikationen sinsemellan dem blivit bättre. Men också upplevelsen av kollegiets förmåga att påverka elevers utveckling och även den kollegiala effektiviteten har utvecklats positivt.
— Vi har en annan öppenhet nu. Vi har en kultur som bygger på att vi gör tillsammans. Flera timmar varje vecka är låsta för att samplanera, sambedöma, reflektera och analysera, säger hon.
Ett exempel kring hur Ledarlyftet har landat hos personalen är läsårsstarten, en tid som alltid är intensiv och tuff.
— I år fanns det en helt annan trygghet när vi tog emot eleverna. Det har såklart varit intensivt, men det har ändå funnits ett lugn. Personalen har verkligen blivit starka som team, säger Rudi Fedrum.
Tre nivåer
Att jobba med Ledarlyftet har betytt att skolan har jobbat på tre nivåer; Struktur, kultur och individ. Det finns ett tydligt kalendarium som är styrt utifrån strukturen och det i sin tur hjälper till att utveckla individen.
— Att ha gemensam tid för pedagogisk utveckling har varit väldigt värdefullt. Oavsett vilket lyft vi har jobbat med eller ska jobba med så har jag sagt till lärarna att den tiden kommer att vara kvar. Det ska alltid finnas tid avsatt där vi tillsammans kan fördjupa vårt lärande och arbete på skolan, säger Rudi Fedrum.
Läs också om förstelärarens roll i ”Ledarlyftet” här!
Läs också: Organisationspsykologen Caroline Söderholm om projektet
Vi har inte hunnit tillgänglighetsanpassad pdf-dokumentet till den här posten. Är du intresserad av att ta del av materialet, hör av dig till pedagogmalmo@malmo.se