Att stödja och förebygga kräver öppenhet för nya metoder 

Att förebygga utmanande beteenden genom stödjande metoder och miljöer och att, inte minst, lära ut positiva beteenden – det har varit fokus för kuratorer och psykologer på Malmö International School de senaste läsåren.
– Lärarna ville höja sin kompetens kring hur de skulle göra i vissa situationer. Under en workshop uttryckte de att de skulle vilja jobba vidare med positivt beteendestöd, säger Johanna Asp, kurator på skolan.

Positivt formulerade klassrumsregler

Hon samarbetar sedan januari 2023 kring de här frågorna med Ida Reiz, psykolog, och Dariush Djamnezhad, psykolog och doktorand som forskar om att förebygga utagerande beteende. Teamets fokus blev positivt beteendestöd på grupp- och klassrumsnivå.
– Det handlar om klassrumsregler som är hyfsat lätt att implementera. De ska vara positivt formulerade kring vad man ska fokusera på snarare än vad man inte ska göra. Och de ska vara specifika och konkreta, säger Dariush Djamnezhad.

Han nämner “opportunities to respond”, ungefär möjligheter att svara, som ett sätt att göra eleverna aktiva och engagerade.
– Man kan kontrastera det mot att läraren slänger ut en fråga, “vad är huvudstaden i Belgien?” Så ska en elev i taget svara på frågan och då är ju många elever passiva och inte engagerade i den stunden. Vill man utöka frekvensen att “opportunities to respond” kan man testa att slänga ut en fråga till alla samtidigt i högre takt och att man antingen har whiteboard-svar eller använder tumme upp eller ner.

Lätta att utvärdera

De fem klassrumsreglerna de valde att börja med under den inledande lärar-workshopen skulle alla vara lätta att komma igång med i skolan – och de skulle vara lätta att utvärdera utifrån datainsamling. Förutom opportunities to respond var det bland annat “tootling”, att uppmärksamma och uppmuntra positiva beteeenden.

Classroom check-up (CCU) är ett annat verktyg de använt för att förbättra klassrumshanteringen och lärmiljön på skolan. Där observeras praxis i klassrummet för att man tillsammans ska hitta både styrkor och förbättringsområden. Utifrån det görs en handlingsplan med strategier och mål för att förbättra situationen.
– Det är ett nära samarbete med lärarna. Jag har gjort klassrumsobservationer, inhämtat data kring olika beteenden. Hur ofta ger läraren till exempel specifikt beröm, som att tacka för att en elev räckte upp handen, säger Ida Reiz.

“Check-in och check out”

Fokuset har legat på grupp- och klassnivå men när det krävts insatser för enskilda elever har de bland annat använt sig av “check in och check out”, en metod för att motivera och stötta eleven i att förstärka specifika önskvärda beteenden. Incheckningen kan bestå av en genomgång av dagen och vad som förväntas hända under dagen. Utcheckningen handlar om återkoppling och positiv feedback kring vad som fungerade bra under dagen.
– Eleven får en lapp med tre-fem konkreta, positivt formulerade beteenden som den strävar efter att bli bättre på. Det kan vara anpassat efter särskilda lektioner eller pass. De olika lärarna skriver kommentarer och i slutet av dagen får eleven feedback direkt, får med sig lappen hem och får den underskriven av sina föräldrar, säger Dariush Djamnezhad.

Poängen är inte bara att eleven ska få en hög dos positiv förstärkning på de här utvalda beteendena, processen innebär också uppmärksamhet från vuxna.
– Det handlar mycket om det här hantverket att formulera vilka mål det finns för eleven och hur man sen stärker eleven i dessa, så att det blir en väldigt positiv upplevelse att sträva kring dem, säger Dariush Djamnezhad.

Utvärderar tillsammans

In- och utcheckningen sker dagligen och sedan brukar de göra en utvärdering efter ett par veckor. Målet är att efter två veckor ha en återsamling där de utvärderar tillsammans. På lapparna har pedagogerna också poängsatt framstegen, för tydlighetens skull. Johanna Asp stöttar personalen i implementeringen. Modellen används även inom fritidsverksamheten.
– På utvärderingsmötena går vi igenom datan, de dagliga lapparna, och så kollar vi om vi ser en positiv utveckling; hur går vi vidare? Lyckas pedagogerna fokusera på att ge positiv feedback? Är målen realistiska, eller ska vi göra det lite svårare och utmana de här målen, är det dags att fasa ut den här interventionen, säger Johanna Asp.

Målen ska helst vara så handfasta som möjligt.
– Jag tycker om att jobba utifrån klassrummet, det kan vara att eleven ska räcka upp handen istället för att prata rakt ut. Eller att säga sälla saker istället för glåpord. Vissa elever har svårt för övergångar, att ta sig från en plats till en annan. Hur ska man göra när man står i en kö? Då kan vi förstärka, “gud vad bra att du stod på din plats”, säger Ida Reiz.

Vuxen viktig vid incheckning

Hon understryker att den vuxne som checkar in eleven på morgonen har en viktig funktion.
– Personen bör ha en god relation till barnet och kunna peppa; “det här klarar du”. Då kan de också prata om hur många poäng eleven vill försöka få ihop den här dagen.

Johanna Asp framhåller att det är viktigt att eleven får snabb feedback och respons, tätt inpå ett önskat beteende.
– Eleven ska känna direkt när det händer att när jag står stilla i kön eller sitter på min plats, då får jag tummen upp. Ofta är det ju så att elever får uppmärksamhet när de gör fel.

Det kan vara en utmaning att som pedagog skifta fokus här; inte minst brukar Johanna Asp och hennes kollegor peka på att man inom forskningen visat att just positivt beteendestöd är effektivt för att förändra destruktiva beteenden. De testar metoderna i utvalda klasser till att börja med. De menar att det är viktigt att förstå att förändringar tar tid och det gäller också att inför lärarkollegiet vara tydliga med varför de ska göra detta.
– Jag upplever att lärarna är motiverade, men ska vi göra någonting svårt så behöver det också ta tid, säger Ida Reiz.