Både utmaningar och möjligheter med AI 

AI-verktygen adobe express, microsoft copilot och gemini används flitigt av eleverna på Ljubomir T Devics språklektioner. De är alla godkända av Malmö stad och kan hjälpa eleverna att till exempel skapa filmer, bilder och att arbeta med texter. För Ljubomir T Devic har det blivit ett sätt att göra språkundervisningen mer levande, varierad och inkluderande.

Liksom andra skolor befinner sig Höjaskolan idag i en prövofas där man ideligen får ny kunskap och nya insikter om AI. Majoriteten av inlämningsuppgifter skrivs numera på plats i skolan, och inte längre hemifrån i lika stor omfattning. Lärarna har då möjlighet att med hjälp av verktyg som Trelson i Google Classroom begränsa vad eleverna har tillgång till på internet.

–  Elever har ju alltid kunnat kopiera texter från till exempel nätet, det är ju inget som egentligen är specifikt för AI. Men idag är möjligheterna oändliga. En chattrobot kan ju enligt instruktioner formulera svar som låter som om de är skrivna av en högstadieelev, så det är många utmaningar för både elever och lärare. Det källkritiska tänket måste finnas där hela tiden. Du kan få ett svar från till exempel ChatGPT som till stor del är rätt, men där en liten del är felaktig, säger skolans rektor Daniel Jeppsson.

Höjaskolans elever har idag både lektioner som är helt fria från internet och lektioner där de har full tillgång till digitala verktyg och AI-assistenter som är godkända av Malmö Stad.

– Jag skulle säga att vi är positivt inställda till AI, eftersom det ju är en del av vårt samhälle och vår framtid. Vi ser vilken enorm nytta AI gör inom till exempel sjukvården. Samtidigt får vi ju inte vara naiva, vi behöver reflektera kring hur vi i skolan kan använda det på ett funktionellt, roligt och utvecklande sätt i vår undervisning samtidigt som vi behöver inse när vi inte ska använda det, säger Daniel Jeppsson.

– AI kan ju heller aldrig ersätta den mänskliga interaktionen i klassrummet, lägger Ljubomir T Devic till.

Läs också blogginlägg av Ljubomir: AI-teknik i skolan: En välsignelse eller utmaning? 

Skapar lust att lära och motivation

Nadine som går i åttonde klass är en av alla Ljubomir T Devics elever som fått arbeta med AI under lektionerna i franska och engelska. Hon är positiv och upplever att möjligheten att använda verktygen skapar både motivation och lust att lära. Under läsåret har hon bland annat använt AI-assistenter för att skapa illustrationer till en novell på engelska och även skapat en film om att vara tvåspråkig och om sina två hemländer Irak och Nya Zeeland.

– Jag kom till Sverige under förra höstterminen och mitt starka språk är engelska. Det har därför varit skönt att jag kan arbeta med olika språk i AI-programmen, inte bara svenska. Jag har mest använt adobe express, och det har känts väldigt enkelt, säger hon.

Att arbeta på det här sättet är inget hon känner igen från sin tidigare skolgång i Nya Zeeland.
–  När jag fick veta att vi skulle få arbeta med det så tyckte jag det lät intressant och väldigt roligt. På min förra skola arbetade vi mest i böcker och med papper och penna. Det här blir något annat, säger hon och ler.

-… Och samtidigt så jobbar vi fortfarande mycket från läroböckerna. Jag använder mig av teman och upplägg från läroboken Chez nous på franskan, men det är inte alltid eleverna uppfattar det eftersom jag kanske inte säger det rakt ut, säger Ljubomir T Devic och ler lite finurligt.

Sedan fortsätter han:

– Vi jobbar alltid med tankekartor och stödord. Om eleverna till exempel ska skapa en presentation kan de ta hjälp av microsoft copilot för att skapa ett första utkast av en text. Men sedan behöver de bearbeta den texten under en lång tid på egen hand, ofta under 2-3 veckor. Om behov finns så kan jag vara generös och ge mer tid. Eleverna byter till exempel ut avancerade och svåra ord, tills texten speglar deras egen nivå. Jag är tydlig med att det ju annars är en text producerad av AI, inte av eleverna själva, berättar Ljubomir T Devic.

Med hjälp av AI-tekniken har han möjlighet att anpassa undervisningen efter varje elevs behov. Men han lägger till att det först och främst behöver finnas en trygghet som grund.

– Eleverna måste först få känna sig sedda, hörda och trygga samtidigt som de vågar utforska nya sätt att lära och utvecklas. Oavsett tekniska hjälpmedel är min roll som lärare fortfarande att vara vägledare och medmänniska i deras resa, säger han.

Som lärare upplever han att AI även kan vara ett bra stöd för elever som kan ha svårt att påbörja skoluppgifter eller har stora utmaningar kring att klara av skolan. För en av hans nuvarande elever har chansen att arbeta med en AI-assistent blivit en viktig förändringsfaktor:

– Den här eleven hade svårigheter med både det retoriska, muntliga och det skriftliga och uttryckte att det kändes överväldigande att skriva en presentation om sig själv på franska. Så då började vi med att rita en tankekarta med enbart bilder om vem eleven var och matade in dem i adobe express. Utifrån de bilderna fick vi fram ord på franska som vi kunde arbeta med. I nästa steg kunde vi genom AI:n börja skapa korta meningar tillsammans, berättar Ljubomir T Devic.

I slutänden blev presentationen en film där en AI-genererad röst på franska läste upp texten om eleven och samtidigt spelade upp AI-genererade bilder kopplade till texten. Filmen handlade om elevens familj och det landet som familjen ursprungligen kommer ifrån.

-Vad innebar detta för eleven? 
Eleven fick känna att den hade lyckats med något och kom ifrån den här svåra låsningen som den brottats med tidigare. Det var en elev som alltid legat på riskzonen att få ett F. Men efteråt kom eleven till mig och frågade för första gången om det fanns chans att fortsatte att arbeta så här och kanske höja sitt betyg. Javisst svarade jag då. Sedan är det ett tidskrävande arbetssätt, det är det. Men det ledde samtidigt till nya positiva tankar hos eleven om att den kanske hade möjligheter att höja sina betyg även i andra ämnen, berättar han.

Vi behöver vara medvetna om hur vi använder AI

Rektorn Daniel Jeppsson har varit ett viktigt bollplank för Ljubomir T Devic, och det har även
skolbibliotekarien och kollegan Bram Bresseleers varit.
– Vi har samarbetat mycket de senaste åren och vi kan verkligen samtala och diskutera högt och lågt. Vi har utvecklat den franska avdelningen på skolbiblioteket tidigare och nu hoppas vi kunna utöka utbudet av litteratur om AI, säger Ljubomir T Devic.

– Vi har kommit långt på skolan om man jämför med hur det såg ut då för två år sedan. Jag upplever att våra elever idag är mycket mer medvetna om hur de använder AI. Det handlar inte enbart om källkritik. Eleverna behöver ju tränas i hur de ska ge instruktioner och prompta för att få så bra och korrekt material som möjligt. De behöver också träna sig på hur de ska arbeta vidare med det material som de faktiskt får fram, säger Bram Bresseleers.

Han berättar vidare att skolbibliotekariernas nätverk på grundskoleförvaltningen vill arbeta med att ta fram mer material kring AI till MIK-undervisningen och nätverket har haft flera träffar med just temat AI.

– Vilka förändringar har ni sett hos eleverna på skolan?
Det är tydligt att de har insett sina begränsningar. Nu vet de att en ren AI-text inte kommer bli godkänd av lärarna. De har en förståelse för att skolan även använder program som upptäcker om man som elev kopierar material från andra, säger Bram Bresseleers.

Daniel Jeppsson upplever att lärarna i sin tur också är väl medvetna om utmaningarna och att man emellanåt arbetar mer åt det analoga hållet och tar bort det digitala som ett alternativ. Samtidigt är det för tidigt för att komma med färdiga lösningar och svar kring vad som är rätt.

– När vi låter eleverna använda AI i skolarbetet så behöver vi också reflektera kring vilken sorts bedömning vi gör. Hur bedömer vi vad som är elevens del i det här skapandet och vad som kommer ifrån AI:n, reflekterar han.

– Och samtidigt hör jag ju hur mina elever i franska använder ChatGPT för att testa vilket omdöme de kan tänkas få i franska. De ställer hypotetiska frågor till ChatGPT och om de till exempel får svaret att de kommer få ett B, så kan det i många fall motivera dem att kämpa för att få ett A. Det är också ett sätt att använda sig av AI på, säger Ljubomir T Devic och ler.

Daniel Jeppsson återkommer till att det är viktigt att inte se AI som ett hot utan som en naturlig del av framtiden.

–  Kanske skulle vi i framtiden kunna använda AI för att till exempel revidera skolans krisplan? Det är bara ett exempel, men det är ju något som vi måste göra och där vi skulle kunna spara tid och kanske till och med få en högre kvalité och vi använder AI-tekniken på rätt sätt. På så sätt tror jag AI kan vara en viktig del i att effektivisera vårt arbete, säger Daniel Jeppsson.

– Jag tror också att med rätt användning kan AI bidra till att frigöra tid för mer kvalitativa möten mellan lärare och elever. Det finns många möjligheter och genom att omfamna dessa kan vi rusta både oss själva och våra elever för framtidens lärande och arbetsliv, nickar Ljubomir T Devic.

På skolan finns idag en nyfikenhet hos skolpersonalen, men fortfarande också många funderingar om utmaningarna.
– Kunskapsnivån om AI varierar förstås något, och nästa steg för oss blir därför att försöka jämna ut nivån och fortsätta prata tillsammans om alla möjligheter med AI – och hur vi ska förhålla oss till det, avslutar Daniel Jeppsson.

Här hittar du material från Ljubomir. 

Läs Ljubomirs blogginlägg här på Pedagog Malmö.