Bedömning för lärande i Malmö med Christian Lundahl

Arrangör av föreläsningen var FoU Malmö-utbildning, Malmö stad. Detta var den tredje storföreläsningen i Malmö under rubriken ”Hållbar Bedömning”. Förra gången var det Anders Jönsson från Kristianstad högskola/Malmö Högskola, som talade om bedömning för lärande.

Ökat intresse för bedömningsfrågan

Christian Lundahl, docent vid Uppsala universitet, på väg till en professur på Karlstad universitet, har forskat om ”lärande bedömning” i drygt 10 år. Han berättar att när han började forska inom detta område var inte intresset så  stort. Men förändringen till en mål- och resultatstyrd skola samt konkurrens om skolpengen har gjort att intresset för bedömning idag är mycket större. Längst ner i artikeln kan du ta del av Christians Lundahls presentation.

Bedömning är det sämsta vi kan göra för elevers lärande – och det bästa.
– Man vet genom forskning att fel typ av bedömning kan ha enormt negativa effekter på elevers lärande, så pass att de helt tappar lusten till lärande, inleder Lundahl och fortsätter:

– Men rätt typ av bedömning kan också vara det bästa didaktiska redskapet för elevers lärande.

Skriftliga prov inte optimala när det gäller att mäta någons kunskap

– Vi behöver fler instrument, fler kategorier, fler begrepp än vad måtten på en linjal har för att mäta någons kunskap. Vi behöver komplettera skriftliga prov med annat, te.x. muntligt prov och redovisningar. I dagens läroplan står det att eleverna har rätt till allsidig bedömning. Enbart den skriftliga formen är inte särskilt allsidigt – och inte heller särskilt effektiv för lärandet, säger Lundahl.

– Den formativa bedömningen stämmer väl överens med den kunskapssyn som finns i läroplanen och som kom redan med Lpo94/Lpf94, där kunskap för handling betonas, där kunskap inte har ett värde i sig själv. Kunskap har inget egenvärde så som den hade i tidigare läroplaner, förklarar Lundahl.

Från summativ till formativ bedömning

Lundahl berättade om en skola där man hade allt för många elever som var underkända i matematik. Rektorn samlade de fem matematiklärarna och frågade dem vad man skulle göra åt detta. Två av lärarna svarade ville sluta sätta poäng på matteproven. De övriga lärarna ville inte, men de kom ändå överens om att prova i ett år för att se vad som skulle hända. Efter ett år tyckte man att detta fungerade bra. Efter två år gjorde man en utvärdering och den visade att alla eleverna hade blivit godkända i matematik.

Eleverna fick en annan typ av återkoppling

Lundahl förklarar att det inte var frånvaron av poäng i sig som var det avgörande. Snarare berodde det på att lärarna gav eleverna en annan typ av prov och framförallt gav man eleverna en annan typ av återkoppling.

Lundahl trycker också på, som i fallet ovan, betydelsen av att alla lärare på en skola är överens och ger samma signaler.

– Elever är väldigt konservativa. Om bara några få lärare skulle göra en sådan förändring skulle de snart bli övertalade av eleverna att gå tillbaka till poängbedömning, säger Lundahl.

Hur arbetar din skola med bedömning?

Lundahl frågade åhörarna om de på sin skola har en miljöpolicy, likabehandlingsplan, IT-policy – och hur många har en bedömningspolicy. På det sistnämnda var det inte någon i bland åhörarna som räckte upp handen.

– På skolor i USA och england har man ofta en ”assessment policy”, ett dokument som till elever, föräldrar och lärarkollegor kommunicerar hur skolan jobbar med bedömning. Syftet med ett sådant dokument är just att vara någorlunda överens om hur man ser på bedömning, berättar Lundahl.

Det mest centrala med formativ bedömning är att synliggöra elevens lärande för den själv

Elever som sitter tysta och som inte får komma fram, kan man inte hjälpa eller påverka. I en tyst och sluten undervisning får man som pedagog inte heller någon reflektion och respons på hur undervisningen fungerar.

– Återkoppling som pedagogik är väldigt effektiv i jämförelse med om eleven ska lära sig helt själv. Vägledning och återkoppling snabbar på lärandeprocessen för eleven. Vi måste därför försöka identifiera vad eleven förstår och missförstår, uppmanar Lundahl.

Återkoppling ska vara verbal och kvalitativ

Lundahl menar att återkoppling är mest effektiv när den är tät och i dialog och när den kommer i direkt anslutning till det de gör. Efter varje återkoppling ska eleven få en ny utmaning, där den kan använda det nya kunnandet i sin fortsatta lärprocess, säger Lundahl.

– Tyvärr är det ofta så att eleven får återkoppling först i slutet. Eleven får därmed ingen möjlighet att visa att den har tagit till sig av återkopplingen, och då kan man som pedagog inte heller göra en riktig bedömning av elevens utveckling, säger Lundahl.

Lundahl menar att vi i skolans värld har varit dåliga på att prata om hur man ger bra återkoppling. Återkoppling måste också in in den pedagogiska planeringen mycket mer, så att det för eleven hela tiden blir en progression i återkopplingar och utmaningar.

Hur kan man aktivera eleverna i deras eget lärande?

Alla processer som bidrar till att göra lärandet synligt för eleven är de mest effektiva för lärandet. Lundahl menar att vi också behöver få elever att reflektera över relationen mellan övning och resultat.

– De mindre framgångsrika eleverna ser oftast inte den träning, det arbete och de strategier de framgångsrika eleverna faktiskt lägger ner och som ger resultat – de tror att de framgångsrika ”bara är smarta”.

Eleverna behöver ett språk för den egna kompetensen

Lundahl talade även en del om ”yttre motivation” och ”inre motivation” för lärande:

– Det som bäst driver ett lärande är den inre motivationen till lärande, dvs när man själv känner att man blir bättre och att man utvecklas. Men då gäller det att få syn på sitt lärande och att få ett språk för det. Inte ett prestationsspråk i form av poäng, ett betyg eller en guldstjärna, utan ett språk som faktiskt förklarar vad de kan. Lundahl fortsätter:

– Många unga vuxna som kommer ut i arbetslivet är nervösa i flera år för de har en känsla av att de inte vet och kan något. De har sitt examensbevis, men har inte ett språk för att kunna uttrycka sin kompetens och sitt kunnande. Därför är det viktigt att ge eleverna ett språk och en bild, så att de vet när de vet att de kan och när deras kompetens utvecklas, menar Lundahl.

Den vanligaste formen för Formativ bedömning

– För en rättvis bedömning skulle elever behöva långt många fler prov med långt många fler frågor för varje ämnesområde, säger Lundahl och fortsätter:

– Men det är inte möjligt att eleverna ska sitta och göra prov i 30 timmar. Som lärare träffar man däremot eleverna 30 timmar och i den situationen är det möjligt att fånga upp vad varje elev kan och inte kan. Det räcker dock inte med att lagra elevernas prestationer i huvudet. Det kommer mer och ökade krav på dokumentation av elevers lärande. Ett skäl är rättssäkerheten.

Lundahl påminner om att den vanligaste formativa bedömningen faktiskt är när läraren går runt i klassrummet och ger eleverna återkoppling under pågående arbete. Men Lundahl tycker det är viktigt att återkoppling och dokumentation görs smidigt, att man har glädje av den och att den är den del av undervisningsprocessen. Annars blir det bara merarbete. Matriser kan vara ett stöd i det arbetet.

Matriser som stöd vid återkoppling och bedömning

Lundahl påminner om att Skolverket har lagt upp matriser och annat bedömningsmaterial på sin hemsida Bedömningsstöd, Skolverket.

– Om man som lärare tror att man alltid ska ge individuell återkoppling kommer man att knäcka sig själv. Återkoppling kan ges på många olika sätt.  Elever kan t.ex. göra en skattning om sig själv, och läraren gör en skattning av eleven. Sedan har de båda ett samtal utifrån det underlag man har gjort. Man kan göra samma sak som en kamratbedömning, eleverna skattar varandra, man hjälps åt och sedan har man ett gemensamt samtal. Med en matris som stöd kan kamratbedömningen bli mer kvalitativ.

– Genom att ta in bedömningskriterierna i undervisningen blir också bedömningen undervisningen. Det blir klart och tydligt för eleverna vad som förväntas utav dem, säger Lundahl.

Lundahl menar att kunskapskraven egentligen inte ger någon vägledning om vilken kvalitet som förväntas av eleverna. Matriser kan däremot precisera och konkretisera kunskapskraven.

– Det handlar om att göra bedömningsgrunderna genomskinliga, men inte bara för att göra en rättvis bedömning utan för att det blir genomskinligt vad som är kvalitéer i lärandet. På så sätt blir det också lättare för eleven att förstå vad lärande handlar om.

Hur kan man arbeta med bedömning som undervisningsform?

Lundahl räknar upp fem bedömningsstrategier. Har ger också många praktiska exempel och tips, vilket blir för omfattande för den här artikeln. Men de går att ta del av i hans bok Bedömning för lärande och efterhand även på den nya webbplatsen www.bedomningsstrategierforlarande.se som Lundahl har varit med att skapa tillsammans med kommunförbundet Göteborg.

Fem bedömningsstrategier:

• Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans kriterier för framgång.
• Skapa klassrumsaktiviteter som ger bevis/tecken på elevernas lärande.
• Ge feedback som för lärandet framåt.
• Aktivera eleverna som resurser för varandra.
• Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande.

Bedömning för lärande är ”the missing link”
i skolans kunskapsuppdrag och sociala uppdrag, avslutar Christian Lundahl.

Länkar:

Skolöverstyrelsen.se
är en gruppblogg är alla bloggarna är disputerade forskare med anknytning till pedagogik, didaktik och utbildningsvetenskap, varav Dr. Christian Lundahl är en av bloggarna.
http://www.skoloverstyrelsen.se/

Bedömning för lärande
http://www.bedomningforlarande.se/
En interaktiv och levande fortbildningsyta om formativ bedömning. Här kan du lära dig mer om formativ bedömning och diskutera bedömningsfrågor med kloka och engagerade lärare från hela Sverige. Bakom webbplatsen står ”GR utbildning”, kommunförbundet Göteborg. Här kan du lära dig mer om formativ bedömning och diskutera bedömningsfrågor med kloka och engagerade lärare från hela Sverige.

Bedömningsstöd – Skolverket
http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt_bedomningsstod

Matriser och annat bedömningsstöd inom olika ämnen.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen