Sigrid Malmqvist arbetar vid datorn i Borgarskolans tillfälliga lokaler på Pauliskolan.

Publicerat:

Vill göra EU-lärandet lustfyllt

Europeisk fördjupning på samhällsprogrammet, eget EU-val och certifiering som Europaparlamentets ambassadörsskola. Borgarskolan tar ett pedagogiskt helhetsgrepp om demokrati och Europafrågor.

– Vi vill att eleverna blir medvetna, säger Sigrid Malmqvist, lärare i allmänna ämnen på Borgarskolan.

Sedan några månader tillbaka är Borgarskolan certifierad som en av Europaparlamentets ambassadörsskolor. Det innebär att skolan på ett strukturerat vis arbetar med EU-relaterade frågor i flera ämnen. Dels handlar det om att få in EU-kunskap i den reguljära undervisningen, dels rör det sig om olika projekt på temat.

På plats i Bryssel

Ett par av lärarna som deltar som ambassadörer tillbringar inledningsvis en vecka i Bryssel för att lära sig mer om EU:s institutioner på plats. Om det är möjligt gör även skolans juniora EU-ambassadörer (eleverna) ett studiebesök i Bryssel. Ett par av juniorambassadörerna deltar också i ett rollspel tillsammans med elever från tio olika länder, där ett fingerat, men realistiskt, problem iscensätts.

Sigrid Malmqvist pekar på ett par områden som brukar engagera eleverna. Hon berättar att eleverna fortfarande är eld och lågor efter att ha träffat drivna elever från andra europeiska stater.

– Migration och miljöfrågor tycker de ofta är intressant. Som i alla ämnen behövs en faktabas för att eleverna ska kunna argumentera och reflektera, men rollspelen är ett sätt att komma in på det här på ett mer lustfyllt sätt. I rollspelen diskuteras till exempel hur man hanterar frågor mest effektivt, vilka frågor som bör lösas nationellt och om man blir starkare om man går samman, säger Sigrid Malmqvist.

Möten ett mål i sig

Att bidra till möten, eleverna emellan, är ett ändamål i sig.

– Vi vill avdramatisera dessa möten. När våra elever kommer tillbaka får vi kommentarer som “men folk var ju jättesnälla”, skrattar Sigrid Malmqvist.

Syftet är att främja elevernas kunskaper och medvetenhet om europeisk parlamentarisk demokrati, men också att visa vad EU betyder i deras dagliga liv. Bakgrunden är bland annat det låga deltagandet i de nationella valen till parlamentet. I Sverige röstade drygt 51 procent i det senaste EU-valet 2014.

– De som går på skolan är födda in i unionen, de har inte sett något annat. Vi vill visa på arbetsmarknaden som finns och att EU inte är “svårt” eller “långt borta”, säger Sigrid Malmqvist.

Eget EU-val

Den 13 maj genomför skolan ett eget EU-val med ett så realistiskt upplägg som möjligt. Från och med höstterminen går det att söka Samhällsprogrammet med Europaprofil, där en av fördjupningarna rör internationell ekonomi och internationella relationer, inte minst EU-frågor.

– Vi vill att eleverna blir medvetna. Vi lever i en union som kanske inte många ser relevansen av, trots att runt 50 procent av lagstiftningen som sker inom EU är av överstatlig karaktär och påverkar till exempel de svenska kommunerna i deras arbete. Om man då inte röstar i EU-valen frånsäger man sig en del av demokratin, säger Sigrid Malmqvist.

Text & Foto: Fredrik Thunberg