Full fart framåt för Trygga barnet
– Varför är läsning en demokratifråga redan i förskolan?
– Att barnen under alla sina år på förskolan får utveckla sitt eller sina språk är en viktig förutsättning för att kunna växa upp och få vara en del av demokratin. Högläsningen och samtalen om det lästa är en av nycklarna till att utveckla en god läsförmåga och erövra lässtrategier som stödjer den fortsatta utbildningen. Här har förskolan ett kompensatoriskt uppdrag som är tydligt framskrivet i läroplanen (Lpfö-18 rev.-26)
– Skolverkets Demokratistegen lyfter vikten av att barn får uppleva och öva demokrati. Hur kan högläsning och boksamtal bidra till det arbetet?
– Att få ta del av högläsning och att samtala om det lästa i en mindre grupp ger barnen möjligheter att göra sin röst hörd och att mötas med respekt för sina tankar. I den dialogiska högläsningen, där barnet får möjlighet att uttrycka sina egna upplevelser och lyssna till andras erfarenheter, finns stora möjligheter att både öva och uppleva demokrati. Men det kräver att högläsningen och samtalet sker i en mindre grupp, så att alla kan få möjlighet att komma till tals och där pedagogen kan vara med och stötta där det behövs.
– Läslistan vill inspirera till läsning genom litteratur av hög kvalitet. Vad kännetecknar en bok som också kan öppna för demokratiska samtal med barn?
– Jag tänker att faktiskt de flesta böcker kan öppna för demokratiska samtal med barn, om vi väljer att läsa dem ur just ett demokratiskt perspektiv. Dessutom är högläsningen och samtalet om det lästa demokrati både till form och innehåll. Men visst finns det litteratur som även i sitt tema och motiv uppehåller sig vid demokratibegreppet.
Ett varmt rekommenderat lästips är Sara Gimbergssons Vem kommer på kalas? för de allra yngsta, som uppehåller sig till den viktiga frågan om vem som ska ha den sista tårtbiten. Eller Emma Adbåges Gropen, för att ta ett par exempel från Läslistan.
– Om du fick ge ett råd till förskolor som vill arbeta med både läsfrämjande och demokrati, var skulle du rekommendera att de börjar?
– Ett tips är att arbetslaget läser samma bok, exempelvis från Läslistan, och diskuterar hur de uppfattar den och vilka frågor som kan formuleras utifrån innehållet. Då brukar det framkomma att vi läser, fastnar för och upplever innehållet på många olika sätt, precis som barnen. Ta sedan med frågorna till en mindre läsgrupp och lyft frågorna ni formulerat i förväg. Låt alla komma till tals. Fler tips finns att hämta i det stödmaterial som Skolverket presenterar på sin hemsida.