Publicerat:

”Barn och unga använder digital teknologi som en kulturell handling”

Lisa Adamsson, doktorand med inriktning på digital litteracitet, föreläste i Malmö om Digital litteracitet – om ungas mediekompetens och dess betydelse för lärande och utveckling. Seminariedagen fokuserade på medie- och informationskunnighet, MIK, och det angelägna innehållet lockade personal inom bibliotek, skolbibliotek och lärare.

Begreppet digital literacy presenterades 2008 av EU som en av åtta nyckelkompetenser och en demokratisk rättighet för alla medborgare inom unionen. Den ordagranna översättningen till svenska är hittills ganska sällsynt förekommande utanför forskningsvärlden och har i pedagogiska sammanhang i stället fått lite olika namn och innebörd. Det senaste i raden kallas medie- och informationskunnighet.

Lisa Adamsson, lärare i språk och samhällskunskap(åk 4-9), forskar vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi vid IT-fakulteten, Göteborgs universitet och är knuten till Center för skolutveckling i Göteborg. Hennes forskning är inriktad på att studera vilka litterata aktiviteter som äger rum när 13-16-åringar använder egna mobila digitala verktyg i skolan och vilka läsprocesser som då tar form.

 

Förstärkta böcker, interaktivitet och fanfiction

Varje samhälle definierar sin litteracitet. Traditionellt handlar läsning om tryckt text men i de digitala enheterna samspelar skriven text med bild, ljud och rörlig bild så att gränserna mellan läsförmågorna suddas ut. Text blir någonting mycket mer än det skrivna.

Som exempel på detta nämner Lisa förstärkta böcker som läsaren tar del av som en app i datorplatta eller smart telefon. Berättelsen, som här, en känd barnbok förstärks av video, musik, en röst som läser eller kanske någon form av interaktivitet som ett spel eller en interaktiv karta.

En än mer lekfull och läsarinitierad variant av detta är det som kallas fanfiction och består i att mediekonsumenten blir medproducent på så sätt att ett mediematerial, en skönlitterär berättelse eller video, förses med en alternativ dialog eller rent av helt nya händelser. Som här en populär film där en betydelsefull förändring ger helt nya innebörder till berättelsen…

Information eller kunskap?

Fler och fler skolor investerar i så kallade ”en-till-en”-projekt av olika slag där varje elev har en dator, datorplatta eller smart mobil som ett personligt verktyg. Lisa Adamsson är intresserad av hur den här ständiga tillgängligheten till text av olika slag inverkar på den läsning som äger rum. Hon tycker sig se att utvecklingen av teknologin har bidragit till en förändrad syn på lärande. Alla intryck vi får av medier lägger sig som en yta av information, istället för att processas till ny kunskap. I det nya medielandskapet blir den meningsskapande kompetensen mer betydelsefull än enbart förmågan att minnas som premierats i den ”gamla” skolan. När meningsskapandet blir centralt ökar också behovet av och viljan att vara delaktig.

Med de nya medierna och medieverktygen utvecklas också en konvergenskultur. Olika medier blandas med varandra, olika former av ‘text’ möter varandra och konsumentens och producentens möjligheter till interaktion gör att gränsen mellan sändare och mottagare suddas ut. Användarkultur tvinnas med masskultur och alla blir delaktiga i ett digitalt flöde som flyter fram mellan webbtidningar, bloggar och sociala medier. Frågor som: ”Vad gör vi med medierna?” och ”Vad gör medierna med oss?” blir högst relevanta.

Digital renässans

Lisa Adamsson menar att en ny form av litteracitet leder oss mot en digital renässans som påverkar alla aspekter av våra liv. Hon avslutar sin föreläsning med ett citat av David Buckingham, Loughborough University(2006) som vill se tydligare kopplingar mellan barns erfarenheter av teknologier utanför skolan och erfarenheterna i klassrummet. ”Om vi inte tar i beräkning att barn och unga använder digital teknologi som en kulturell handling, inte som teknologier, så kommer vi aldrig riktigt förstå funktionen.” Eller som Lisa säger: ”Vad är läsning idag?” och ”Vad är det att lära idag?” ”Kan barns och ungas mediala delaktighet vara en ingång till lust och motivation?”

Seminariedagen arrangerades på initiativ av Statens medieråd med lokalt bistånd av Region Skåne.

Text och foto: Ina Alm

Program för hela seminariedagen den 2 september

Om medie- och informationskunnighet på Pedagog Malmö

UNESCO’s ramverk för medie- och informationskunnighet i skolan

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.