Isabel Schoszarzek, förskollärare på Pärlugglans förskola.

Digitala verktyg som aktiverar

I förskolans nya läroplan betonas digital kompetens. På Pärlugglans förskola använder personalen digitala verktyg för att aktivera barnen på nya sätt genom till exempel skattjakt med geocaching.

Från och med 1 juli kompletteras förskolans läroplan, bland annat med skrivningar kring digital kompetens. Barnen ska till exempel ha tillgång till digitala verktyg som stimulerar lärandet. På Pärlugglans förskola känner man sig väl rustade inför förändringarna.

– Jag tänker på vilka färdigheter barnen behöver som vuxna och jag tror att logiskt tänkande är viktigt inför framtiden. Med rätt appar övar de sitt logiska tänkande och på att samarbeta, säger Isabel Schoszarzek, förskollärare.

Kodbaserat tänkande

Hon nämner till exempel Code karts, en app för de lite äldre förskolebarnen där de använder riktningsklossar för att styra tävlingsbilar så att de når mållinjen. För att nå målet krävs det att de löser allt svårare logiska pussel; ett kodbaserat tänkande.

– Det gäller att tänka på hur pilarna ska placeras för att man ska få bilarna att köra.

Flera olika förmågor

Vad digital kompetens innebär är inte definierat i detalj i den nya läroplanen, men den berör flera förmågor. Det handlar inte bara om att lära sig använda digitala verktyg, det kan också innebära att barnen får en första inblick i källkritik. Vissa föräldrar har undrat varför Pärlugglans förskola har satsat så mycket på digitala verktyg som lärplattor och undrat över hur lång tid barnen sitter vid en skärm. Men då framhåller Isabel Schoszarzek att det handlar om en begränsad tid som barnen är införstådda med från början.

– Ett barn sitter en viss tid, kanske fem minuter, och sedan är det dags att byta. De ser på klockan att det är dags och det fungerar faktiskt bra. De har väldigt bra koll.

Utforska omgivningen

Den digitala tekniken fungerar som en språngbräda till att utforska omgivningen – det kan vara med hjälp av en förstoringsglas-app eller gömda föremål i närmiljön. Tillsammans med barnen har hon testat geocaching, en GPS-styrd variant av skattjakt utomhus.

– Många ser det som en hobby för vuxna, men det är ju egentligen en enkel sak att göra. Barnen lärde sig läsa kartor och tyckte att det var väldigt roligt, även då vi inte hittat några föremål, säger Isabel Schoszarzek.

QR-koder använder de just nu i ett projekt om människokroppen, där de går igenom en kroppsdel i veckan, och för att utforska olika fågelläten. Koder där barnen kan scanna fram sånger och sagor ligger ofta framme på hennes avdelning. Det är en fråga om likvärdighet och tillgänglighet, menar Isabel Schoszarzek.

– Vi har sagor på många språk och det är ett sätt att lyfta modersmålen. Ingen av oss talar till exempel arabiska, men det här är ett sätt att möta upp det.

QR-koder och flaggor från bland annat Mexico ovh Libanon uppsatta på vägg.
QR-koderna kan barnen scanna för att få mer information. – Det är en fråga om likvärdighet och tillgänglighet, menar Isabel Schoszarzek.

Kollegialt lärande

Som IKT-ansvarig på sin arbetsplats har hon också tagit initiativet till att vidareutbilda sina kollegor på den egna och andra förskolor; både i form av lathundar till användbara program och appar och på workshops på verksamhetsutvecklingsdagar.

– Jag känner att jag har ett ansvar att dela med mig om vad jag kan. Sedan tror jag det största behovet hos många är att få dem att våga. För många är det digitala främmande, och då blir det att man undviker det. Men de flesta kan mycket mer än de tror, säger Isabel Schoszarzek.