Code Week är igång – Häng med på programmeringsfesten
Språkande bortom det verbala
Det är något av det som Drakens förskola tar med sig efter att ha deltagit i ett treårigt forskningsprojekt kring språkutvecklande arbete.
På Drakens förskola finns en introduktionsavdelning för 20 nyanlända barn mellan tre och fem år, som inte talar någon eller mycket lite svenska. Forskningsprojektet “Möjligheter för förskolan i en migrerande värld” sätter barns lärande och språkutveckling i flerspråkiga miljöer i fokus. Projektet, som letts av Anne Harju, fil dr i socialt arbete och docent i barn- och ungdomsvetenskap på Malmö universitet, vill “utforska förutsättningar för lärande och undervisning i en värld som kännetecknas av diversitet och migration”.
Projekt med engångskamera
I ett moment under projektet fick barnen på introduktionsavdelningen Apelsinen varsin analog engångskamera och ett uppdrag; dokumentera din förskola.
– 99 procent av barnen hade stenkoll på alla sina bilder och varför de tagit dem. Det var bilder på allt från bästa kompisen till en bild på golvet, som vid en första anblick såg ut att vara ett misstag. Men det var platsen på golvet där barnet brukade sitta och leka eller sitta när det var samling. Och bilden på en stol var inte vilken stol som helst, utan den barnet brukade sitta på. För många barn här blir det väldigt viktigt att de har ett eget utrymme, de kanske flyttar runt mycket och inte har något eget boende. Även om det bara är en stol så är det deras, säger Sara Andersson, förskollärare.
Nya sidor hos barnen
När bilderna framkallats och de tillsammans reflekterade över vad de föreställde och pratade kring varför de valt just de här motiven upptäckte de nya sidor hos barnen.
– Vi reagerade på att de hade så många ord, att de utvecklat sitt språk så mycket. När de fick förklara och beskriva blev de tvungna att använda språket mer och det var utvecklande för dem, säger Veronica Bengtsdotter Jönsson, biträdande förskolechef.
Sara Andersson lyfter också fram poängen med att använda just engångskameror.
– De lärde sig ganska fort att en engångskamera tar slut och att de måste ta hand om den. De kände ett ansvar och blev väldigt engagerade.
Utställning och fotoböcker
Fotoexperimentet resulterade i både en utställning på Malmö universitet och fotoböcker. Sara Andersson beskriver Draken som ett mellanting mellan en öppen och en “vanlig” förskola. Relationerna till barnens vårdnadshavare är viktiga och här finns goda möjligheter till att anlita tolk. Inskolningsperioderna kan skilja sig åt från andra förskolor när det handlar om familjer som varit på flykt. Separationer kan vara traumatiska, men här får processen ta längre tid än de vanliga två veckorna om det skulle behövas. Ofta går flera barn från samma familj på olika avdelningar på förskolan och framöver vill personalen arbeta än mer avdelningsöverskridande.
Samarbete med andra viktigt
Att samarbeta med aktörer utanför förskolan har också blivit än viktigare för Draken efter forskningsprojektet. För att synliggöra barnen som inte har något gemensamt språk och för att hitta andra sätt för dem att göra sig förstådda på startades ett samarbete med mötesplatsen Kreativt lärcentrum. Där fick de uttrycka sig med kroppen, genom rörelse, musik och skapande.
– Det riktade in sig på språkande där man inte behöver använda det verbala, en bra grej med tanke på att våra barn inte äger samma verbala språk när de börjar här. Det blev en starkare gemenskap i gruppen efter det. Sedan när det gäller den allmänna språkträningen är det egentligen något vi gjort i alla år, men nu gör vi nog det mer medvetet och konkret. Nu har vi fått sätta ord på det vi gör och vi har blivit bättre på att dokumentera gemensamt tillsammans med barnen, säger Sara Andersson.
“Hur ska förskolan utvecklas när barnen inte har ett gemensamt kommunikationsspråk?” har varit en av frågeställningarna i projektet.
– I dag reflekterar vi på ett annat sätt än för tre år sedan, mycket på grund av projektet. Man är ännu mer medveten om vilka förutsättningar barnen har med sig. Hela personalgruppen har fått ett liknande tänk kring det, säger Veronica Bengtsdotter Jönsson.