Desserten är framdukad. Foto: Colourbox

”Du är efterrätten och jag är rosen” – poesifredag på Malmö latin

"Det kan vara lätt att känna oro för att jobba med poesi. Helt plötsligt är okej om till exempel grammatiken är felaktig. Vad ska det leda till? Men vi har jobbat tydligt och sett vinsterna med det", säger Linnéa Eriksson, verksam poet och vikarierande skolbibliotekarie på Malmö latinskola.

Linnéa Eriksson arbetar i skolbiblioteket på Malmö latinskola. Varje fredagsförmiddag arbetar hon med poesi tillsammans med skolans elever. De läser dikter och skriver egen poesi genom att använda olika metoder och skrivövningar.

– Det får ta tid, säger Karin Beijer Hagman, specialpedagog på Malmö latinskola, och fortsätter:

– Arbetet med poesi kan bygga självförtroende. Eleverna inser att de har ord som de kan använda på olika sätt. Poesin kompletterar undervisningen i svenska. Istället för att fokusera på t.ex. grammatik får eleverna möjligheten att tänka kring orden och jobba med språket på ett annat sätt. Det bidrar med något annat, arbetet får ett helt annat tempo.

Samarbete mellan skolbibliotek och klassrum. Karin Beijer Hagman, Linnéa Eriksson och Helen Nordkvist Linderoth.

Fröleende, kärleksvacker och gladfin

Förra poesilektionen konstruerade eleverna helt nya sammansatta ord. Loombandsfamilj, fröleende, saltgodistrevlig, kärleksvacker, armbandsdimma, blåröd och gladfin, fyller eleverna i efter varandra.

Dagens lektion inleds med en påminnelse om förra veckans skapelser. I ett ljust klassrum med högt till tak samlas elever från särgymnasiets estetiska program, ESTEV på Malmö latinskola. Ett stilla sorl blandas med några nyfikna frågor. Med finns också Karin Beijer Hagman och Helen Nordkvist Linderoth, specialpedagoger och klasslärare. Det är åttonde gången som eleverna arbetar tillsammans med Linnéa.

I dag ska de fortsätta skapa nya sammansatta ord. Ord som de tycker om. Eleverna delas in i grupper om 4-5. Varje grupp sitter vid ett eget bord, vid borden finns också de vuxna med som stöd. Eleverna får varsina två papperslappar. På lapparna ska de skriva ned nya ordsammansättningar. De tänker en stund och skriver. Gruppvis samlas sedan de nya orden och flätas samman till en första dikt.

Kaffevinden sveper fram

En elev har skapat ordet coolsnygg.
– Hur är man då? frågar Karin, som sitter med vid bordet.
– Så här! svarar eleven och poserar med korslagda armar, solglasögon och en stort leende.

Kärleksgodis, kaffevind, gladkärleksblomma, gryningsfjäril, dagglugn och gladkär är några av de andra nya orden som eleverna skapar. Eleverna fortsätter med att skriva en mening till varje nytt ord. Varje grupp skapar en dikt av sina meningar.

– Du är efterrätten och jag är rosen, säger en elev som har klurat en stund.

Grupperna läser sedan upp de nya dikterna. Avslutningsvis får varje grupp välja ut två meningar ur sin senast skapade dikt. Meningarna skrivs upp på tavlan och bildar en klassgemensam dikt. Några av eleverna läser den högt, vilket resulterar i applåder. De har skapat tillsammans. Nöjda över prestationen tar de rast.

Linnéa är verksam poet och arbetar i skolbiblioteket på Malmö latinskola.

Att vända på orden

– Vi började med fem poesifredagar. Det gick jättebra, så vi fortsatte. Efter hand har t.ex. några av eleverna spontant börjat gå fram till tavlan för att läsa upp dikterna högt, säger Linnéa.

– Elever som har svårt att skriva annars kan ha lättare för poesi. De klurar, vänder på orden och skapar, säger Linnéa och Karin.

De gånger eleverna arbetar i helklass deltar 18 personer i poesiundervisningen. Elevernas dagsform varierar, de har alla någon form av lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Linnéa berättar att alla elever kan bidra. Hennes tanke är att alla ska kunna följa instruktionerna och skapa.

Trygghet i klassrummet

– I klassen har vi en trygg värld och eleverna är inte rädda för att misslyckas, säger Karin.

– Under en av lektionerna läste jag upp en av mina egna dikter. Eleverna uppskattade den mer än vad jag hade väntat mig och var väldigt insiktsfulla. Det märks att de jobbar mycket med högläsning. Vi pratade om dikten och eleverna fick tolka den. Sedan fick de utklippta ord från min dikt, och fick bygga ihop sina egna dikter utifrån den, säger Linnéa.

Samarbetet mellan skolbibliotek och klassrum

Både Karin och Linnéa ser väldigt positivt på samarbetet mellan skolbibliotek och klassrum, kompetenserna kompletterar varandra. Sedan eleverna har lärt känna Linnéa besöker de dessutom oftare biblioteket.

– Som bibliotekarie är det också väldigt värdefullt att få komma ut i klassrummet, säger Linnéa.

– Skolbiblioteket är också livskunskap. Får eleverna en positiv upplevelse av skolbiblioteket kan det medföra att biblioteket blir en tillgänglig plats, även när de har slutat skolan, säger Karin.

Den 23 april är det Världsbokdagen. Dikterna som eleverna har skapat kommer att ställas ut i biblioteket på Malmö latinskola.

– Jag undersöker om vi kan ge ut en bok från lektionerna, i så fall blir det till terminsslutet, avslutar Linnéa.

På Magasinlatin kan du läsa mer om poesifredagarna.
Läs mer om Linnéas arbete på hennes webbplats.

Text: Sara Arildsson
Foto: Maria Lindroth
Utvald bild: colourbox.com