Elever leder sina egna utvecklingssamtal på Johannesskolan

Många mentorer lägger väldigt lite energi på mentorskapet. Jag deltog på en föreläsning som Leif Strandberg höll i. Han pratade om mentorstiden och hur den ofta inte nyttjas på rätt sätt. Jag ville ändra på det, sätta eleven i centrum och få till ett bättre samarbete med föräldrarna, säger Amra Dzindo, förstelärare och lärare i Matematik och NO på Johannesskolan, och tillägger:

– Vi arbetar hela året med formativ bedömning. Eleverna är vana vid att det är en del av allt skolarbete.

Mentorsmöten varje vecka

Amra och bildläraren och mentorskollegan Lina Sparring träffar sina mentorselever två gånger varje vecka. På måndag morgon inleder de med att stötta eleverna i planering och lägga upp mål för veckan. På fredagen träffas de igen och pratar om hur veckan varit.

– Lina och jag samarbetar bra. Vi har samma syn på mentorskapet och är båda lika engagerade, säger Amra och fortsätter:

– En av nyckelstrategierna inom formativ bedömning är att eleverna ska äga sitt eget lärande. Att nå dit är en utmaning. Vi använder mentorstiden till att arbeta med hur eleven kan äga sitt eget lärande. Tillsammans med eleverna pratar vi bland annat om mål och betyg. Vilket betyg vill du ha i ämnet? Hur gör du får att nå dit? Och när?

Elevledda utvecklingssamtal

Som ett led i arbetet med att eleven ska äga sitt eget lärande arbetar Amra och Lina med elevledda utvecklingssamtal. På mentorstiden har eleverna fått förbereda sig och öva på att hålla i utvecklingssamtal. De har arbetat parvis, en elev har spelat förälder och den andra elev. De har ställt frågor som föräldrar ofta ställer på utvecklingssamtal, som t.ex. ”Vad menas med resonemang?”. Amra och Lina har i sina roller som mentorer återkopplat till eleverna hela tiden.

– Under de elevledda utvecklingssamtalen ställde föräldrarna många frågor och eleverna kunde svara. För att kunna förklara någonting för någon annan behöver du själv ha förstått. Eleverna har fått en större förståelse både för målen och för språket som används i det sammanhanget.

Positiv respons

Efter utvecklingssamtalen gjordes en utvärdering. Eleverna skapade frågor som både föräldrar och elever svarade på. Responsen var väldigt positiv.

– Självklart finns det saker vi kan utveckla och förbättra också, säger Amra.

Amra har arbetat med och utvecklat elevledda utvecklingssamtal på två andra skolor. På alla tre skolor har hon märkt förbättringar både i elevernas resultat och i arbetsmiljön.

Filmade utvecklingssamtal

Lina och Amra filmade några av utvecklingssamtalen.

– Från och med nästa år kommer alla mentorer på skolans högstadium arbeta på liknande sätt med utvecklingssamtalen. I förlängningen hoppas jag på att hela skolan använder arbetssättet, säger Amra.

Eleverna berättar

Eleverna Lukas, Filippa, Benjamin och Johanna har Amra som mentor. Alla fyra ledde sina egna utvecklingssamtal.

– Jag har fått mer förståelse för målen. Utvecklingssamtalet kändes mycket bättre när jag fick leda det. Jag behövde inte sitta och vänta på att läraren skulle ta upp just det jag ville ha sagt, säger Filippa.

– Det är vi elever som går i skolan, som gör skolarbetet. Det är vi som vet hur vi har det, säger Lukas.

– Eleverna kunde och vågade prata mer under utvecklingssamtalet, säger Johanna.

– Det var jättebra att läraren inte tog över, tillägger Benjamin.

Mål och påverka betyg

Alla fyra är överens om att de har fått en bättre förståelse för målen. De berättar också att de bättre förstår varför de har fått ett visst betyg och hur de kan påverka sina betyg. De upplevde att utvecklingssamtalet var just som ett samtal.

– Det kändes avslappnat. Dessutom hade vi övat i skolan, säger Filippa.

– Även om det fanns en struktur för samtalet var det som att vi bara pratade, säger Lukas.

– Att vi som elever själva får prata och berätta om skolan är bra för alla; föräldrar, elever och lärare, säger Filippa.

Våga göra fel, våga misslyckas

– Jag brukar ofta påminna eleverna om att de under hela grundskolan tränar sig till det slutliga resultatet. Elever som inser det förstår också att det är okej att misslyckas, och växer genom sina fel och misslyckanden, säger Amra och hänvisar till bland andra Dylan William och Leif Strandberg. Hon avslutar med att tillägga:

– Det viktigaste är ändå att vi som lärare har förtroende för eleverna, och att vi lyfter dem och berömmer dem på rätt sätt.

Text och foto: Sara Arildsson