Elevhälsan vässar verktygen med STfL

STfL betonar bland annat vikten av att ha ett mål, att arbeta metodiskt och systematiskt – och inte minst att EHT, lärare, elever och vårdnadshavare arbetar tillsammans för samsyn och lärande.

För ungefär ett år sedan presenterade den holländska skolpsykologen Noëlle Pameijer AFI (Assessment for Intervention, på svenska STfL) vid en uppstartsdag i Malmö. I augusti inleddes arbetet med att anpassa och utveckla STL tillsammans med Kirsbergsskolan, Västra skolan och Rönnenskolan. Vid sidan om detta har Sankt Petri skola testat sig fram med verktyg och arbetssätt från STfL.

Utvecklats i Nederländerna

STfL, som utvecklats i Nederländerna, lyfter fram sju grundpelare att stödja sig på i det gemensamma elevhälsoarbetet för elevernas måluppfyllelse och hälsa. Det handlar lika mycket om att vässa de verktyg som redan i dag används i EHT-arbetet som att introducera nya arbetssätt. Ett exempel är att identifiera och formulera tydliga mål i elevhälsoarbetet.

– Från mitt perspektiv har det varit lite luddigt innan. Som exempel sa en kurator att hen inte alltid hade klart för sig vad målet med en skolsocial kartläggning var, och vad man ville få reda på med den. Många får aha-upplevelser av att börja jobba tydligare med målet: “vad är poängen med det vi ska titta på?” eller “vad är målet med det här mötet?”, säger Annika Dellholm, psykolog på grundskoleförvaltningens centrala elevhälsa och utvecklingsledare för STfL-arbetet.

Inom STfL betonas också samarbete och transparens.

– Det är en utgångspunkt som lägger fokus på behovet att arbeta tillsammans, så att elevhälsa och arbetslag inte blir separata team som sitter var för sig och pratar om sånt som behöver diskuteras tillsammans, säger Annika Dellholm.

”En genuin inkludering”

Samtidigt menar hon att de behöver komma åt den djupare betydelsen i begreppet samarbete; en genuin inkludering där elever och vårdnadshavare är lika delaktiga i processer att förstå och möta utmaningar i skolan. Alla är lika viktiga som medutredare i samarbetet.

– Det har inte alltid varit ett dynamiskt samarbete med eleven och föräldrarna, det har mer handlat om att skolan informerar och frågar föräldrarna och tänkt att de är med på banan på det viset, säger Annika Dellholm.

– Om man funderar på vad medutredare betyder, så innebär det utifrån STfL ett jämlikt samarbete med både vårdnadshavare och elev där man sitter ned tillsammans i högre grad än vad vi gör i dag. Var och en är expert från sin synvinkel och det är det som vi behöver använda oss av. Det behöver också hända i ett tidigare skede, för att skapa goda relationer, som ett förebyggande arbete, säger Madeleine Segerstein, specialpedagog på centrala elevhälsan och som utvecklar STfL tillsammans med Annika Dellholm.

Systemiskt och kontextuellt

Att utgå från ett systemiskt och kontextuellt perspektiv där man söker förståelse för hur saker och ting hänger ihop och påverkar vartannat är också en central tanke inom STfL.

– När man behöver förstå vad en klass, lärare eller elev behöver är utgångspunkten inte att söka fel. Istället tittar vi på ”vad det är som händer i den här klassen, under de här särskilda omständigheterna, när den jobbar med den här läraren eller när den här eleven jobbar i den gruppen”, säger Annika Dellholm.

Just nu jobbar grundskoleförvaltningen vidare med två STfL-spår under det som beskrivs som en försökstermin. Dels förstärks kompetensen inom psykologenheten, dels i elevhälsoteamen och skolledningarna på de tre “pionjärskolorna”. I flera workshopar går de igenom de olika grundpelarna inom STfL.

–  Det är viktigt att påpeka att många av verktygen redan används i elevhälsoarbetet; då synliggör vi vad de redan gjort som är i linje med STL. Detta ska man ju fortsätta att utveckla. Skollagen och läroplanen har ju mål för hur verksamheten ska bedrivas, men jag upplever inte att “huret” är tillräckligt tydligt när det gäller elevhälsan. Med STL spetsar vi till den här tydligheten, säger Madeleine Segerstein.

”Elevinkludering har inte varit självklart”

Annika Dellholm poängterar att tanken att inkludera eleverna i alla stadier av elevhälsoarbetet inte är ny, men samtidigt inte självklar. På skolor där hon tidigare arbetat försökte de inkludera eleverna i arbetet kring till exempel lugn i klassrummet, ökad läskunnighet eller bättre matematikresultat. Hon ser STfL som en förlängning av sådana ambitioner; att prata på grupp- och klassnivå, där eleverna är med i vi-känslan och ”vi-lösningen”.

– I så många år har jag suttit i möten där lärarlag med hjälp av psykologer och andra sitter i en vuxencirkel och försöker komma fram till vad en elev eller klass tänker eller behöver. Samtidigt så vet jag ju genom olika egna experiment att man kommer så mycket längre om man involverar klasserna och eleverna själva som problemlösare. Då blir det en helt annan dynamik. Men det glöms lätt bort för att man sitter där i sin vuxenbubbla i ett eget lösningsfokus.