Lärarens första möte med svenska skolan

Hur är det egentligen att komma till svenska skolan när man jobbat som lärare utomlands? Semiha Öztürk hade jobbat som lärare i turkiska och turkisk litteratur i 19 år innan hon flyttade till Sverige för tre år sedan. Nu gör hon sin praktik på Augustenborgsskolan och berättar om sitt första möte med den svenska skolan.

– En skillnad är att digital teknik används mycket i Sverige, alla klassrum är digitalt utrustade, alla elever har datorer och får på så sätt lika möjligheter. Och klassrummen är fyllda med material om språkutveckling, miljön är till för elevernas pedagogiska utveckling, säger Semiha Öztürk.

Nu vill hon bli matematiklärare och lärare i turkiska som modersmål, hon längtar efter att stå i ett klassrum igen och hoppas kunna vara redo att börja undervisa inom tre år. Under höstterminen har hon tagit tillvara på möjligheten att gå en yrkesförberedande praktik genom Malmö stad.

”Känner mig som en lärare igen”

I Turkiet var hon lärare i 19 år, främst i turkiska och i turkisk litteratur men hon höll också i många dramalektioner där undervisningen skedde genom gestaltningar och rollspel. Sedan slutet av augusti har hon varit på Augustenborgsskolan och hennes lärdomar och insikter är många. För henne betyder det mycket att få vara på en skola igen eftersom hon identifierar sig mycket med läraryrket.
– Jag känner mig som en del av ett pussel på denna skola, det är som om jag alltid varit där! Jag känner en tillhörighet till kollegorna och arbetslaget och känner mig som en lärare igen. Det skönt att få komma in i min yrkesroll och få tillfälle att utveckla mitt språk ännu mer, säger hon.

Semiha Öztürk deltar i den tionde omgången av Yrkesintroduktion för utländska lärare som är ett samarbete mellan grundskoleförvaltningen, arbetsförmedlingen och Östra Grevie Folkhögskola där hon till vardags läser grundläggande linje. Syftet med projektet är att introducera utländska lärare till lärarens uppdrag och yrkesutövande i Sverige.
– Jag lär mig till exempel det svenska skolsystemet med läroplaner, reglerna som eleverna ska följa, hur förbereder en lärare ett utvecklingssamtal, hur följer en lärare upp när en elev har något problem?, säger hon.

Van vid tydligare hierarkier

Hon trivs bra på skolan och upplever sina dagar som spännande och lärorika. För två veckor sedan deltog hon i sin första studiedag, något som var nytt för henne.
– Det är bra att lärare kan lägga tid på att utveckla utbildningen, ha pedagogiken i fokus och få tid att planera undervisningen. Vi pratade också mycket om varför och hur vi gör en lektionsplanering, säger Semiha Öztürk.

Hon jämför också rektorns roll på skolan med den hon tidigare varit van vid, då hierarkierna varit tydligare och mer befästa.
– Jag träffade Ulrika Prössel-Eriksson flera gånger och pratade med henne i matsalen innan jag förstod att hon var självaste rektorn! I Turkiet består kontakten mellan rektor och lärarlaget av att de kommer in på något möte och informerar men de skulle till exempel aldrig äta med oss andra lärare i matsalen, säger Semiha Öztürk.

Att hierarkier inte är något vi håller hårt i märks också på elevernas relation till lärarna. När eleverna kallade henne Semiha, istället för fröken, blev hon först orolig och det tog tid att vänja sig vid hur personlig kontakten kunde vara. Det är en stor kulturell skillnad och kan vara utmanande för lärare med erfarenheter från andra delar av världen menar hon.

Vill ha ökad arbetsro i klassrummen

Den största skillnaden tycker hon är att de demokratiska värdena är i centrum i stora delar av skolans verksamhet. Till exempel tar värdegrundsarbete med fokus på elevinflytande stort utrymme. Semiha Öztürk beskriver att eleverna har många rättigheter i skolan, de pratar och diskuterar mycket med lärarna, att en elev uppmanas att bilda sina egna åsikter och tankar är något hon tror är viktigt för hela samhället.
– Det är bra att eleverna lär sig kommunicera, argumentera och lär sig respektera andras åsikter och tankar. Eleverna är och ska känna sig värdefulla, men tyvärr har lärarna ibland låga krav, det krävs en mer disciplinerad miljö i klassrummet, säger hon.

Hur tror du vi kan skapa mer arbetsro i klassrummen?
– Jag tror att en vi en dag kan komma dit, det handlar om att utveckla mer respekt i skolan. När jag är lärare i mitt eget klassrum så tror jag det kan göra skillnad att ha tydliga regler för mina lektioner och också ha rollspel om respekt i klassrummet. Det är alltid bra att använda sig av drama, enligt min erfarenhet. Det är också något jag saknat mycket, säger hon.