En tryggare väg till gymnasiet

Rebecca Norlinder Wright, studie- och yrkesvägledare på Söderkullaskolan, har tidigare varit engagerad i Mind the gap, samverkansprojektet för att motverka studieavbrott bland ungdomar. Fokuset där var på de kritiska övergångarna, inte minst mellan grundskola och gymnasieskola. Nu tar hon med sina erfarenheter från Mind the gap in i skolans satsning på ett förstärkt syv-arbete bland elever som snart ska göra sitt gymnasieval.

Extra stöd inför gymnasievalet

Tillsammans med elevkoordinatorn Mohamad Ahmadi har hon bildat en grupp för åtta niondeklassare för att ge extra stöd inför gymnasieövergången.
– Det är elever som haft en viss frånvaro, men tillräckligt med närvaro för att kunna delta när vi till exempel gör studiebesök, säger Mohamad Ahmadi, elevkoordinator.

Under höstterminens träffar var tredje vecka har de olika teman.
– Förra veckan var det en liten introduktion till gymnasiet; vad man behöver ha koll på, nya begrepp. Vi översätter all den här informationen och är ett stöd i processen. Sen utmanade vi lite myter kring gymnasiet, vilket var väldigt roligt och uppskattat. Som att universitetsutbildning alltid är bättre än yrkesprogram. En elektriker kan i brutto tjäna två miljoner kronor innan en arkitekt ens tagit examen, säger Rebecca Norlinder Wright.

Kartläggning och handlingsplan

På nästa träff ska de kartlägga var eleverna befinner sig. Utifrån det gör de en handlingsplan utifrån deras betyg och mål. Kurator och specialpedagog är också inbjudna för att hålla pass om studieteknik och stresshantering. Det handlar om att konkretisera och ge eleverna utrymme, samtidigt som de ska vara väl rustade med bakgrundskunskap innan de besöker till exempel gymnasiemässan för att verkligen dra maximal nytta av den.

– Vi har märkt att det är mycket kring gymnasiebeslutet som är ångestframkallande för eleverna. Att navigera bland alla svåra ord, tankar kring den nya skolan. Vi vill konkretisera så mycket som möjligt; de får ställa sina frågor istället för att vi går loss för fullt med föreläsningar, säger Mohamad Ahmadi.

Studiebesök

De ska också besöka en gymnasieskola tillsammans. Att ha regelbundna möten där de kan lägga upp en plan inför till exempel studiebesöken är ett av “Mind the gap”-tänken som levt vidare. Tanken är att detta ska pågå fram till maj för att ge eleverna små portioner av gymnasiekunskap- och medvetenhet innan det så småningom är skarpt läge.
– Att vi jobbar i grupp är nytt, jämfört med hur vi gjort innan. När de blir medvetna om att alla sitter i samma båt skapar det ett lugn i gruppen; det märktes när de alla skrev på en lapp hur de känner kring gymnasievalet. Många tror att alla andra har koll, men så blir det tydligt att ingen känner att de har koll och att alla är där för att de vill ha hjälp av oss, säger Rebecca Norlinder Wright.

– Försöker ni avdramatisera gymnasievalet?

– Ja, vi försöker få de att göra ett realistiskt val utifrån dagsläget. Det är bra att ha de stora drömmarna, men om vi just nu bara tittar på vad de har och utforskar de alternativen som finns i dag tror jag att det avdramatiserar beslutet. Det blir lugnare och de behöver inte jämföra sig med alla sina kompisar. Du kan ha både kortsiktiga och långsiktiga mål, men det är inte lönt att flyga om du inte kan springa först. Låt oss springa först, säger Mohamad Ahmadi.
– Det är många som är väldigt spårbundna och tänker att om jag går barn och fritid kan jag bara bli lärare. Jag försöker alltid visa hur man kompletterar en utbildning och byter spår, det är många som inte förstår det, säger Rebecca Norlinder Wright.

Hitta sitt ”varför” i skolan

Mohamad Ahmadi menar att många elever inte riktigt förstår på djupet varför de är i skolan.
– De gör inte riktigt kopplingen till varje ämne, att allt faktiskt generar en krona och att de kronorna sedan går att växla in till ett gymnasieprogram. Sedan är det samma process i gymnasiet, som du kan växla in till högskola eller universitet. Det gäller att de hittar en mening med varför de är här, förutom det pedagogiska som kan vara väldigt abstrakt.

Tillsammans med eleven försöker de därför konkretisera grunderna till de här valen så mycket som möjligt.
– Du vill ha jobb i framtiden, du vill ha bättre lön, du vill ha egen lägenhet. Hur gör vi det? Det är därför du är i skolan och behöver få din krona även från bildläraren. Det kommer betyda någonting senare.

”För abstrakt”

De har resonerat kring att ha de här riktade insatserna tidigare under högstadiet, men ändå landat i att påbörja arbetet i nian.
– All forskning säger att studievägleding behöver vara tidig, men när det gäller just gymnasievalet börjar det bli på riktigt i nian, innan dess är det för abstrakt, säger Rebecca Norlinder Wright.

Men praktikperioden i åttan är samtidigt en bra ingång till att börja resonera kring elevernas framtid, tillägger de. Deras övertygelse är att om eleverna gör välgrundade, realistiska gymnasieval utifrån sina egna starka sidor minskar avhoppen från gymnasiet. Efter det här läsårets test med förstärkt syv hoppas de kunna utöka antalet elever som får stödet.
– Målet är att eleverna ska känna sig nöjda med sitt gymnasieval, att de kan stå för det. Vi försöker utmana synen på vilken yrken som har “status”, säger Rebecca Norlinder Wright.
– Ja, att ha så få avhopp och byten som möjligt. Att de fullföljer gymnasiet. Det här blir förhoppningsvis en naturlig del av skolan framöver, säger Mohamad Ahmadi.