Maria Simbotin, ämneslärare i NO, SO och teknik, Anette Petersson, processledare för projektet kring transspråkande och biträdande rektor på skolan och Kata Severin, förstelärare på Lindängeskolan.

Publicerat:

“Ett gränslöst lärande”

Lindängeskolan ser medarbetarna flerspråkighet som en pedagogisk resurs sedan länge. Inom ramen för Malmö stads projekt kan de arbeta mer strukturerat med transspråkande.

– För att eleverna inte ska avstanna i sin kunskapsutveckling får inte deras språknivå bli avgörande, säger Kata Severin, förstelärare på Lindängeskolan.

Var femte lågstadieelev på Lindängeskolan är nyanländ och här har personalen länge försökt se flerspråkigheten i klassrummen som en pedagogisk resurs. Med Malmö stads projekt kring transspråkande fick de chansen att arbeta mer strukturerat och planerat med frågan.

Transspråkande, eller translanguaging som det också kallas, bygger på teorin om att det finns en underliggande språkförmåga där olika strukturer kan överföras mellan språken. Med ett transspråkande perspektiv på undervisningen ses alla språk i klassrummet som likvärdiga. I och med det får eleverna chansen att bearbeta olika skolämnen parallellt både på svenska och sitt starkaste språk. Detta gör att eleverna kan fortsätta med sin kunskapsutveckling samtidigt som de lär sig det svenska språket.

– I och med det här har vi fått chansen att utveckla vår undervisningspraktik med fler grupparbeten och extratid med modersmålslärare, säger Kata Severin.

Bildstöd för yngre elever

Det första året deltog enbart lågstadieelever i projektet, men nu tillkommer också mellanstadiet.

– Det är framför allt de yngre eleverna som saknar det skriftliga språket som behöver mer bildstöd, gestaltning och muntliga förklaringar. Transspråkande hos de yngre eleverna har varit viktigt som en resurs för identitetsutveckling. På mellanstadiet är det lättare att arbeta med transspråkande som en resurs till kunskapsutveckling eftersom eleverna behärskar skriftspråket. Då kan man också använda sig av digitala verktyg i högre utsträckning, säger Anette Petersson, processledare för projektet kring transspråkande och biträdande rektor på skolan.

Elever med fem språk

Många av de nyanlända eleverna på Lindängeskolan behärskar fyra eller fem språk i olika utsträckning. Inför att språkgrupperna till transspråkande-projektet satts ihop har eleverna fått rangordna vilka av språken som varit dels lättast att skriva för dem, dels lättast att prata. I en grupp samlas de som talar arabiska, i en annan elever med till exempel serbiska, kroatiska och bosniska som modersmål. Från början hade eleverna en lektion i veckan där de arbetade transspråkande. I dag är det integrerat i undervisningen i de fall där lärarna kan se att det kan ge en positiv effekt på lärandet. Pedagogerna välkomnar också att eleverna diskuterar ämnesinnehåll med sina föräldrar på modersmålet.

– I grupperna får de diskussionsfrågor där de får använda andra språk än svenska. Läxorna består av uppgifter som de ska skriva på två eller flera språk. För de yngre har syftet med läxorna varit att diskutera ämnesinnehållet hemma med föräldrarna och ge dem möjlighet att engagera sig i barnets skolgång trots att de inte kan svenska. Och att ge eleverna en möjlighet att repetera uppgiften. Utvecklar man ett språk utvecklas också andra språk automatiskt. Det är ett gränslöst lärande, säger Kata Severin.

 

“Samtliga språk en resurs”

Det uttalade målet är att elevens samtliga språk ska användas som en resurs, oavsett sammanhang och ämne.

– Innan fick en elev som inte hade svenska språket med sig börja med basics och lära sig ord för ord under ett par år. Man tänkte kanske inte på vilka kunskaper eleven, som ju gått i skolan tidigare, redan hade. För att eleverna inte ska avstanna i sin kunskapsutveckling får inte deras språknivå bli avgörande, säger Kata Severin.

De framhåller också hur elevernas identitet utvecklas när de får använda sig av flera språk i skolan, en stolthet över det egna språket.

– Ett talande exempel var när eleverna höll muntliga presentationer, både på sitt modersmål och på svenska. När en flicka pratade arabiska kom det som en överraskning för modersmålsläraren som var med, eftersom hon talade berbiska. Det blir inte bara tillåtet utan också lite status att behärska ytterligare ett språk, säger Anette Petersson.

Utmaning hitta modersmålslärare

En stor utmaning hittills har varit att hitta modersmålslärare eller studiehandledare för alla språk som talas på skolan. Hittills har flerspråkiga lärare på skolan fått använda sin språkliga kompetens mer aktivt i undervisningen. I andra fall har studiehandledaren och modersmålsläraren som ingår i projektet på Lindängeskolan tagit hjälp av kollegorna på Språkcentralen för att översätta vissa ord och begrepp. I framtiden hoppas man kunna utöka transspråkandet genom att anlita bland annat högskolestudenter med goda kunskaper i till exempel ungerska, spanska, serbiska och kroatiska.

– Vilka är de största pedagogiska vinsterna med att arbeta transspråkande?

– Det befäster elevernas kunskaper bättre, de lär sig svenska ord och begrepp lättare, de blir bättre på att argumentera och resonera om de även får använda sitt modersmål, säger Maria Simbotin, ämneslärare i NO, SO och teknik.

Text & Foto: Fredrik Thunberg