Fokus på läsning en pedagogisk framgång

Projektet, som nu är inne på sitt andra år, har sin bakgrund i de nedslående provresultaten i det nationella provets läsförståelse för flera elever i årskurs 6. Knappt hälften av sjätteklassarna fick våren 2017 F i betyg på provet. Ulrika Wirgin, förstelärare i språkutvecklande arbetssätt, fick i uppdrag att titta närmare på hur skolans lärare arbetade med språket i klassrummen. Hon gjorde en nulägesanalys, lektionsobservationer och en bedömning utifrån aktuell forskning om lässtrategier. Samtidigt kartlade skolan elevernas läshastighet och läsförståelse.

– Jag såg att vi behövde förbättra oss för att möta elevernas behov och att vi behövde jobba mer med språkutvecklande strategier. Den sommaren fyllde kronprinsessan Victoria 40 år och jag tittade på en intervju där hon berättade om sin dyslexi och om hur hon varje morgon hade fått hjälp i skolan med att läsa texter på förhand. Då formades min idé om ett lässtrategiprojekt; det kompensatoriska uppdraget ska ju inte bara gälla kungahuset, det ska gälla alla!

Utgick från Timperleys modell

För att förbättra elevernas läsförståelse insåg hon att alla pedagoger måste bidra till deras språkutveckling. De utgick ifrån pedagogikprofessorn Helen Timperleys modell för det kollegiala lärandet, “Lärares undersökande och kunskapsbildande cykler”. Timperleys utgångspunkt är bland annat att målet med all fortbildning ska vara att höja elevernas resultat och att deras behov ska styra lärarnas fortbildning. Skolans konferenstider på tisdagseftermiddagar veks åt föreläsningar och workshops kring lässtrategier; vad ska eleverna tänka på innan, under och efter de läst en text?

– Alla fick en teoretisk grund och en chans att träna i en till en-situationer för att de sedan skulle känna sig säkrare i klassrummet, säger Ulrika Wirgin.

Personalens engagemang viktigt

Hon understryker vikten av att engagera så stora delar av skolans personal som möjligt.

– Det finns en tradition av att det är svensklärarna som sköter språkutvecklingen, men det krävs ju egentligen i alla ämnen. I dag är ju till exempel slöjdämnet även teoretiskt med många instruktioner och resonerande texter där man dokumenterar hur man arbetar. Att göra alla delaktiga skapar också en positiv kultur på skolan. Tillsammans är vi bättre!

Under projektets första år deltog 14 elever som alla hade ett behov av lässtrategier i svenska eller svenska som andraspråk. Klockan åtta på morgonen, tre dagar i veckan under en hel termin, fick de en till en-undervisning där de läste aktuella NO- och SO-texter.

– Första morgonen undrade jag hur många som verkligen skulle dyka upp. Men det blev en form av grupptryck; att man var utvald blev något positivt, säger Ulrika Wirgin.

Positiva följdeffekter

Under terminen vittnade många om en rad positiva synergieffekter av projektet; elever som tidigare suttit tysta blev mer aktiva och säkra på sig själva i takt med att de fick bättre förförståelse och ämneskunskaper. Likaså blev relationen elev-lärare bättre; en relation som också följde med in i klassrummet. Senare utökades projektet och innefattar i dag 33 elever.

– Måluppfyllelsen i SO- och NO-ämnena ökar, men vi brottas fortfarande med svenskämnet. Det är ju ett mer abstrakt ämne, ett färdighetsämne där det krävs många år av läsning och träning, säger Ulrika Wirgin.

Ökad läsförståelse

Överlag hade eleverna, som nu gick i årskurs sju, ökat sin läsförståelse.

– För att veta om de utvecklats mer än de gjort utan lärarnas kompetensutveckling och användande av språkutvecklande strategier i klassrummet hade vi behövt en kontrollgrupp att jämföra med, vilket vi inte haft. Det som gick att bekräfta var att eleverna som deltagit i projektet hade ökat sin läsförståelse mer än övriga elever, säger Ulrika Wirgin.

Satsningen på elevernas läsning fortsätter.

– Vilken är den största lärdomen för din del hittills?

– Håll i, håll ut! När man sjösätter något sånt här är det lätt att man släpper det och tror att det sköter sig självt. Systematik är oerhört viktigt, det systematiska kvalitetsarbetet genomsyrar allt vi gör, säger Ulrika Wirgin.