Föreningsliv på hemmaplan

– Jag har en holistisk syn på det. Det handlar inte om att de ska bli basketproffs, utan om det andra som kommer med att befinna sig i ett prosocialt sammanhang och komma på rätt plats.

Det var i samband med att Lorensborgsskolan fick besök av Skånes Basketbollförbund som tanken på en förening för unga i området väcktes. Det visade sig snart att många elever inte visste vad en förening är.

– I förbundets koncept kom de till skolor och erbjöd basketträning med sina ledare, men sedan hände inte så mycket mer. Samtidigt såg vi att eleverna på skolan i stor utsträckning inte är föreningsaktiva – det finns till exempel ekonomiska trösklar in. Vi har sett att de äldre barnen på skolan (Lorensborgsskolan är en F–6-skola, reds anm) i större utsträckning gick till fritidshemmet än i andra kanske mer socioekonomiskt starka områden, säger Sofia Castegren.

”Samhällsnyttig förening”

Med hjälp av Skånes Basketbollförbund och Lorensborgsskolan har Hemmaplans IF Lorensborg sedan vuxit fram. I dagsläget är de över 180 medlemmar. Enligt stadgarna ska de vara en samhällsnyttig förening, med målet att även involvera föräldrar och syskon. Under det senaste året har de med hjälp av sina egna och andra föreningars ledare erbjudit basket, dans, fotboll, innebandy, squash och simning. På en aktivitetsdag samlas de i skolans matsal för ett mellanmål. Aktiviteten pågår sedan någon timme i gymnastiksalen, varefter barnen går hem eller tillbaka till fritidshemmet. Har de varit i andra lokaler tar de sig tillsammans tillbaka till skolan och avslutar där.

– Vi är ödmjuka i att vi testar något nytt. Sedan har vi ju mött åsikter som att “ligger det verkligen i skolans intresse att hålla på med föreningsliv, vi ska hålla oss till LGR11”. Då får man titta längre framåt; har barnen på skolan en meningsfull fritid och känner sig trygga i det sociala så kommer de att lära sig bättre i klassrummet. Vi vet ju alla att en hälsofrämjande aktivitet är att ha en meningsfull fritid och att få testa sitt sociala sammanhang – se andra saker i Malmö, kanske åka på ett läger.

Kan lägga tid och energi på arbetet

I Sofia Castegrens tjänst ingår att sköta arbetet kring föreningen, och just det tror hon har varit en nyckel till framgång.

– Från skolans sida är det en jättesatsning att det finns någon som kan lägga tid och energi på det. Att kunna svara på personalens och elevernas frågor, delta i möten, förankra Hemmaplans arbete i ledning och i elevhälsan.

Det är inte bara på elevhälsomötena som föreningen blivit en resurs – de har också försökt hitta beröringspunkter mellan föreningen och fritidshemmet.

– Vi är ju verksamma under samma tid, men är inte konkurrerande verksamheter för det. Det känns som om båda parter har den inställningen. Vi är samarbetspartners, lägger inte våra aktiviteter samtidigt och “tävlar” inte om barnen. Grupperna är väldigt homogena, först går de till fritids och sedan till oss, säger Sofia Castegren.

– Vilka är de största lärdomarna hittills?

– Att man ska våga testa! Sedan ska man från början vara tydlig med att kommunicera skillnaden mellan skolverksamhet och föreningsverksamhet, så att vårdnadshavare och elever förstår det. Skolan och föreningslivet har olika kulturer, föreningslivets kultur är för många av våra medlemmar och föräldrar okänd och det behöver vi förhålla oss till på olika sätt.

Hoppas på ”Lorenborgsandan”

Framöver hoppas hon kunna bygga vidare på det hon kallar “Lorensborgsandan”, där alla hjälps åt. Huvudtränaren i föreningen bor ett stenkast från skolan och flera elevers storasyskon är med och hjälptränar.

– Vår vision och dröm är att det här ska bli en självförsörjande förening och inte vara beroende av att söka bidrag. Att jag som sekreterare ska bytas ut av en förälder eller någon annan engagerad. Vårt mål är egentligen inte att de ska vara medlemmar i just Hemmaplan, vårt mål är att de ska bli medlemmar i nästa förening. Vi ska försöka hitta strategier för det, hur vi knyter till oss samarbeten med andra partnerföreningar.