Sara Lilja

Formativ undervisning på Rörsjöskolan-Zenith

I Sara Liljas undervisning går forskning om elevers lärande och ett formativt förhållningssätt som en röd tråd.

Genom Dylan Wiliams fem strategier för en effektiv formativ klassrumspraktik vill hon ge elever förutsättningar att förstå mål och kunskapskrav genom process och modellering.

– Frågor som länge har intresserat mig är; Vad är det som gör lärare till bra lärare, finns det någon speciell metod som leder till utveckling och vad säger forskningen?

Sara Lilja arbetar som högstadielärare i matte/NO/teknik på Rörsjöskolan-Zenith. För Sara är elevernas process viktigast. Hon säger att en tydlig struktur är värdefull för att hon ska kunna arbeta så att varje elev når bästa resultat, utifrån ett formativt förhållningssätt.

Klassrumspraktik

Dylan Wiliams forskning och fem strategier har vunnit fäste hos Sara och präglar hennes arbete med eleverna. Det är utifrån dem som hon planerar och genomför lektioner.

– Det som jag har fastnat för när det gäller Wiliams forskning är hur viktigt det är att använda processen för att visa var eleverna befinner sig, och hur de kan gå vidare istället för en slutbedömning. Många använder begreppet formativ bedömning men jag kallar det hellre för formativ undervisning. Det är i undervisningen som elevernas process och bedömning växer fram, säger Sara.

Dylan William föreläser.

Sara lägger ner mycket tid på att fundera hur hon kan synliggöra Wiliams strategier i klassrummet och skapa en fungerande klassrumspraktik.

– Wiliam har gjort studier som säger att elever lär sig 50-70 procent mer under ett år om läraren undervisar formativt, säger Sara. Naturligtvis kan det diskuteras men det ger mig en hint om vad det handlar om.

Klargöra, delge och skapa förståelse

– Den första strategin, att klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg, ger mig riktlinjer för hur jag kan jag få elever att förstå kunskapskraven, fortsätter hon. Kunskapskraven i sig är inte helt lätta att förstå och det är viktigt att vi hela tiden bearbetat dem på olika sätt tillsammans i klassrummet.

Sara ser det som naturligt att ge elever tid och möjlighet att bearbeta ett kriterium i taget. Hon vill ge dem förutsättningar att göra kriterierna till sina egna.

– Jag låter eleverna arbeta i smågrupper med hjälp av EPA (Enskilt-Par-Alla). I gruppen får elever diskutera kriterier och mål, ett i taget. Det är viktigt att elever, var och en, först får tänka på vad det betyder, innan de både i par och i grupp sätter ord på vad det innebär för deras lärande.

Elevexempel och modellering

Hon lyfter fram hur betydelsefullt det är att elever får tid för samtal om begreppsbetydelser samt ta del av elevexempel som visar på olika nivåer. Hon ser det som viktigt att arbeta med modellering. Ska elever t ex skriva en labbrapport, skapar de exempel tillsammans med henne.

– Elevexempel och gemensamma texter är modeller som ger eleverna föreställningar om vad som ska finnas med, säger hon.

Effektiva uppgifter och tid

Wiliams andra och fjärde strategi, att åstadkomma effektiva uppgifter och diskussioner som visar på att lärande har skett, samt aktivera eleverna så att de ser varandra som lärresurser, hör för Sara ihop.

– Hur engagerar jag alla att vara med? Jag skulle kunna använda glasspinnar för att fördela ordet, men för mig handlar det mer om att ge alla elever tid för sina ord, funderar hon.

– Elever som alltid räcker upp handen kan nog uppleva att det är lite störigt, men jag tror att om lärare orkar vänta i tre sekunder så deltar fler.

Elevdelaktighet

Sara tycker att det är viktigt att vara medveten om hur läraren kan styra elevernas delaktighet. Hon belyser det centrala i att synliggöra syftet med lektionerna och lyssna på vad elever säger för att kunna spinna vidare.

– Min roll är att generera tänkare. I mötet med elever ska jag kunna (för)ändra min undervisning så att den möter den grupp som jag har framför mig. Att elever lyssnar och lär av varandra utvecklar lärande utifrån flera faktorer. Genom att lyssna på varandra så värnar elever om gruppen. Det skapas en positiv bild av lyssnandet och lärandet samt motivation. Man vill förstå när kompisen berättar.

Äga sitt lärande

Tredje och femte strategin handlar om hur feedback kan ges och att alla elever ska äga sitt lärande. För Sara innebär det att all feedback ska ske för elevers fortsätta lärande. Det ska ges möjlighet till feedback genom muntlig dialog för de elever som behöver det. Varje elev ska också känna att de kan påverka undervisningens innehåll och form.

– Elever ska alltid veta vad som förväntas av dem och efter bedömning erbjudas tid för repetition och fördjupning. Som läraren ska jag vara beredd att ha olika uppgifter för olika behov, säger hon.

– Det är också viktigt att elever får vara med och påverka vilka redovisningsformer de vill använda. Även när det gäller fördjupningsuppgifter måste deras önskemål och behov styra.

Text och foto: Marina Walker
Foto på Dylan Wiliam är från hans webbplats