Formativt med forskningsstöd

– Om vi inte har samma definition, konsensus, kommer vi inte att arbeta på samma sätt för att hjälpa eleverna att nå dit, säger Alex Quigley, forskare på Education, Endowment Foundation i Storbritannien.

ResearchEd landade på Malmö latinskola 22 september med ett 40-tal föreläsare från tio länder, förutom Sverige. Alex Quigley har tillsammans med två andra brittiska forskare skrivit en rapport om metakognition och hur viktig den är för att förbättra elevernas lärande.
– Den elev som använder metakognition målmedvetet kommer att bli mera reflekterande och självgående. Därmed blir resultaten också bättre och det är vårt ansvar som pedagoger att utveckla denna förmåga.
För att lyckas med detta måste läraren ha en strategi som börjar med förståelse av vad metakognition är. Att sedan hjälpa eleverna till en allt högre grad av metakognition kommer sedan att göra att eleverna på längre sikt får en högre måluppfyllelse.

Alex Quigley betonar vikten av att utgå från verkliga forskningsresultat och menar att lärare inte är immuna mot myter kring hur hjärnan fungerar.
– Vi kan väl avskaffa några myter. Metakognition är inte ett högre eller mera abstrakt tänkande. Vi kan inte ha metakognition utan kognition, alltså kunskap. Och det är inget som bara passar äldre elever. Vi vet att tänkande blir mer raffinerat med ålder, men barn så unga som tre år visar prov på metakognition.

Paul Kirschner: vandringsmyter i pedagogiken

Paul Kirschner, lektor vid Open University i Nederländerna, har gjort det till sin mission att avskaffa och avliva det han kallar vandringssägner i skolans värld. Han gör det genom att kasta brandfacklor omkring sig för att skaka om åhörarna på hans föreläsningar och de som läser hans böcker:
– Ingen människa har simultankapacitet. Datorer har det, men kvinnor har det absolut inte i högre grad än män. Den som försöker göra två saker samtidigt kommer att upptäcka att det tar längre tid att bli färdig, jämfört om man gör dem en i taget.
Han menar att när man växlar mellan olika uppgifter blir det alltid en omstart när fokus flyttas från A till B och tillbaka till A. Den omstarten tar tid och riskerar också att man har svårt att sortera bort irrelevant information.
– Måste du kolla inkorgen bara för att det plingade till? frågar han retoriskt.

Paul Kirschner vill bli av med det han menar tar fokus från verkligt lärande; han påpekar att det som kallas 21st century skills till övervägande del fanns under det 20:e århundradet, att kunskap inte är en färskvara utan att äldre kunskap är nödvändig för att förstå och utvärdera nyare kunskap. Paul Kirschner går igenom modell efter modell, olika metoder och etablerade “sanningar” från skolans värld och visar på att dessa “sanningar” helt saknar stöd i forskningen.

Harry Fletcher-Wood: Formativt på rätt sätt

Harry Fletcher-Wood forskare på Institute for Learning i London berättar att han, inspirerad av Dylan William, försökte i allt högre grad vänta in eleverna.
– Ett, två tre sekunder. Jag räknar tyst i huvudet för mig själv när en elev har svarat på en fråga. Det ger mig en kort stund för eftertanke innan jag ger respons och kanske eleven kommer på något och jag får ett mer utförligt svar.

Harry Fletcher-Wood har tidigare arbetat som engelska och historielärare i Japan, Indien och Storbritannien. I sin forskning intresserar han sig för kognition och formativ bedömning:
– Vi lärare lägger för mycket tid på att bedöma formativt ner i minsta detalj. Det tar tid för oss och överbelastar eleverna många gånger så att de inte får chansen till varken reflektion eller att upptäcka på egen hand.
Det finns en övertro på att formativ bedömning ska lösa alla skolans problem, menar Harry Fletcher-Wood som inte är emot att man arbetar formativt, men att lärare måste fundera på hur de ska genomföra det så att det blir påtagliga resultat.
– Det kan leda till att läraren fokuserar på fel saker, sådant som inte har med kognition och metakognition att göra och kanske till och med försämrar elevens möjlighet att prestera bättre.

I snart ett årtionde har pedagoger haft att förhålla sig till John Hatties studie om formativ bedömning som den enskilt viktigaste framgångsfaktorn.
– Innebär den nyare forskningen att Hattie är på väg ut?
– Jag hoppas det, menar Harry Fletcher-Wood.
– Fast det tar väl 20 till 30 år till, tillägger han torrt.

Rapporten om metakognition av Alex Quigley et al. finns att hämta här
Harry Fletcher-Wood bloggar här

Text & översättning grafik: Per Armbäck
Grafik: Education Endowment Foundation