Från klassrum till Europaparlamentet – elevernas demokratiresa

Den senaste terminen på Oxievångsskolan har eleverna stått och debatterat i Europaparlamentet i Strasbourg tillsammans med elever från hela EU; hur hamnade de där?

Många ogiltiga röster i skolvalet

Skolvalet 2022, där ett stort antal ogiltiga röster registrerades, bekymrade SO-lärarna på skolan och blev startskottet för en kraftsamling kring demokratifrågor för all personal. Under en halv studiedag belyste de att skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag är en angelägenhet för alla. Studiebesök på bland annat Europa Experience Copenhagen följde och eleverna fick också möjlighet att bli skolans EU-elevambassadörer.
– Vi insåg att det vi gjort på skolan under en hel termin låg i linje med vad skolorna inom Europaparlamentets ambassadörskoleprogram gör, säger Helené Nyrén, SO-lärare.

Arbeta mer strukturerat

De blev mycket riktigt antagna till EPAS och skolan kunde nätverka och arbeta mer strukturerat med demokratifrågorna. Att eleverna fick besöka Europaparlamentet efter att ha vunnit en EPAS-tävling var en höjdpunkt under våren. Stärkta efter att ha vunnit med en EU-aktivitet under projektet Grundskolefotboll mot rasismer reste åttonde- och niondeklassarna till Strasbourg. Resten av skolan kunde följa de 15 Oxieeleverna i en direktsändning från parlamentet.

Mod och engagemang går som en röd tråd när Helené Nyrén och hennes kollegor ska sammanfatta Strasbourgäventyret.
– Det var otroligt häftigt! Man blir ju mäkta stolt alltså. Alice, en elev i åttan, satt i flera timmar och räckte upp handen.

Hon fick inte ställa sin fråga då, men att få möta elever från hela Europa uppskattades av eleverna, säger Helené Nyrén.
Fattigdom och social exkludering var det på förhand bestämda temat. I en annan aktivitet delades eleverna in i olika grupper och fick olika åsikter de skulle representera.
– De skulle vara för, emot eller neutrala i vissa ämnen. Vi fick se de sista 45 minuterna och det blev heta debatter kan man gott säga, skrattar Stina Holm, grundlärare.

Arbetat med polariserande frågor

Just aktuella frågor som kan vara polariserande har de arbetat med på skolan på olika sätt. Kristina Agrell, som tillträdde som rektor i augusti 2023, framhåller demokratifrågor som en viktig del av kompetensutvecklingen för skolans personal.
– Att leda på demokratisk grund vill jag ska genomsyra hela min verksamhet och därför tar vi upp samhällsnära frågor. Hur bemöter vi eleverna utan att lägga egna värderingar i det?

Modellen “problemträdet” är ett visuellt analysverktyg för att strukturera och bryta ner svåra frågor genom att titta på orsak och verkan. I modellen utgör trädets stam huvudproblemet, rötterna orsakerna och kronan konsekvenserna.
– Det är lätt för både elever och personal att greppa. Har man ett ämne som är kontroversiellt, som abort är det bättre att låta eleverna diskutera tillsammans och lyssna in olika perspektiv. För det finns ju olika perspektiv; det är inte så att jag som SO-lärare ska säga till mina kollegor att det här ska ni göra, men det blir ändå en sorts vägledning till hur man ta sig an de här frågorna om de uppstår i alla klassrum, säger Helené Nyrén.

Ökad studiero och trygghet

Kristina Agrell är övertygad om att de förbättrade resultaten i elevenkäterna när det gäller studiero och trygghet har med detta att göra.
– Konflikter och kränkningar har blivit färre och jag menar att en stor del av det beror på att eleverna känner att de blir hörda och att vi kan föra diskussioner, att de svåra frågorna inte trycks ner.
Högstadieelevernas engagemang i EPAS-programmet löper på och har pågått i snart två år. Mycket av förberedelsearbetet till olika aktiviteter, som att skapa affischer till EU-veckor, görs utanför skoltid.
– Jag tycker det är häftigt när våra juniorambassadörer snappar upp det här väldigt fort och går ner och undervisar elever på mellanstadiet om EU. De lägger det på helt rätt nivå när de lyfter vad EU betyder i elevernas vardag och när de hittar intressanta dilemman att lyfta. Vi vuxna har en tendens att göra det så himla “snyggt” när vi börjar med att läsa om parlamentet och kommissionen istället för att gå på de heta frågorna direkt, säger Helené Nyrén.

Stärka de demokratiska kompetenserna

EPAS ska stärka de demokratiska kompetenserna och hon menar att det är samarbetet i de olika aktiviteterna som de förmågorna utvecklas. Elevernas framtidstro gör det särskilt givande att jobba med frågorna. Att de själva valt att vara med betyder mycket.
– En annan framgångsfaktor är ju faktiskt att ni inte stannar i det här utan hela tiden tittar på vad som händer i världen; vad innebär demokrati i samband med det, säger Kristina Agrell.

Inför skolvalet i september är det juniorambassadörerna håller i trådarna. Förhoppningen är att det blir ett bra val utan ogiltiga röster. Lärdomarna från EPAS så här långt handlar både om kreativitet, EU och att få ta plats som elev.
– Det som gör att jag vill lägga ner så mycket tid på det här är att jag ser den här kreativa kraften hos eleverna som man inte tar tillvara på när de sitter vid sina bänkar i klassrummet, säger Helené Nyrén.
– EU har blivit mycket mer verkligt både för personal och elever. Målet är att demokrati kommer nära och inte känns avlägset och abstrakt, för då känner man inte heller att man måste slåss för det, säger Stina Holm.

Elever blommar ut

De har alla märkt hur elever som kanske inte tar så mycket plats i sin ordinarie klass blommat ut i EPAS-arbetet.
– Det blir ett annorlunda format där de får äga frågorna och jag tror verkligen att de känner att de är vuxna då, fortsätter hon.
Hur gick det då för Alice och hennes fråga om hur EU arbetar för att inkludera människor med funktionsvariationer, som hon aldrig fick ställa i Strasbourg? Jo, senare under våren fick hon chansen att ställa frågan online till den maltesiska EU-politikern Roberta Metsola under hennes Sverigebesök.
– Alice är en av tio elever från Sverige som fick ställa en fråga till Roberta Metsola, så det är stort, säger Helené Nyrén.