”Fritidshem med forskarens blick”– seminarium på St Gertrud

Ann Ludvigsson är en av forskningsledarna där, Ingrid Bardon högskoleadjunkt. Båda är en gång i tiden utbildade fritidspedagoger. Nyligen föreläste de i Malmö under rubriken ”Från arbete till meningsfull fritid – Fritidshem med forskarens blick”.

I Skolsatsning 2012 ingår bl a kompetensutveckling i samarbete med universitet och högskolor. I början av mars genomfördes det första av tre seminarier för personal på fritidshem.

Större barngrupper

Ingrid Bardon inledde med en historisk tillbakablick, från 1800-talets arbetsstugor till dagens fritidshem. Med tydliga exempel visade hon på den starka kopplingen mellan ”fritidshemsverksamhet” och samhällsutveckling – och på hur konjunkturkänslig och ”politikerkänslig” verksamheten är. Detta har inte minst fått konsekvenser på senare år när storleken på barngrupperna inom fritidsverksamheterna i landet trendmässigt har blivit allt större; ett mönster vi också följer i Malmö stad.

Gammalt arv lever kvar

Ingrid visade också på hur starkt de historiska rötterna speglas i dagens fritidsverksamhet genom de målsättningar som gäller för verksamheten. Visserligen har ett systemskifte skett i de senaste styrdokumenten mot en betoning av fritidshemmet som ett komplement till skolan och inte enbart ett komplement till hemmet, men trots detta finns mycket av det gamla arvet kvar. Hon pekade exempelvis på de första arbetsstugorna där social fostran och undervisning var ett mål med verksamheten, något som idag motsvaras av begreppen ”social kompetens och lärande”.

Kommissionsrapporten – tre prioriterade områden

Efter kaffepausen förflyttade vi oss med Ann Ludvigssons hjälp in i dagens fritidsverksamhet, speglad genom hennes och andra forskares ögon. Förutom att presentationen grundades i forskningsperspektiv kunde Ann också koppla mycket av resonemangen i sin redovisning till egna erfarenheter från att ha varit en av författarna i en delrapport beställd av Malmökommissionen.

Kommissionen lämnade officiellt över sin slutrapport den 1 mars till politikerna i Malmö, i den har tre prioriterade områden lyfts fram gällande fritidshemmet. Först och främst behöver storleken på barngrupperna ses över. Sedan 1980 har svenska fritidshem gått från barngrupper om 17,8 barn till hela 38,1 barn år 2010.
Det andra och tredje området handlar om personalens respektive skolledningens fortbildningsbehov. 56 % av personalen i Malmös fritidshem har högskoleutbildning och en höjning av siffran bör prioriteras.

Barnet här och nu

Att stödja barns fria lärande och samtidigt erbjuda eleverna en meningsfull fritid kräver sin kompetens, menade Ann Ludvigsson. Det är en didaktisk kompetens som behövs i detta gränsland – en didaktik för att arbeta med ämneskunskaper, gemenskap, lek och estetiska processer. En viktig grund i sammanhanget är synen på eleverna som ”här och nu”, snarare än som formbara och som några som ska ”bli något”.

Fritidshemmens framtid

Genom att Ann lyfte in olika pedagogisk, didaktiska perspektiv uppstod många intressanta funderingar och diskussioner i gruppen. Bland annat hördes en orolig fråga om fritidspedagoger kommer att ha någon plats i framtidens skola. Ann menade att behovet av pedagoger med särskild kompetens om barns fria lärande kommer att behövas minst lika mycket i framtiden – och den kompetensen kräver sina fyra högskoleår.

I slutet av seminariet lyftes Malmö som ett positivt exempel, eftersom många 10-12åringar går kvar i fritidshemmen – det måste bero på att vi gör något särskilt bra för de lite äldre barnen! Men vad? Det behöver vi sätta fingret på.

Presentationer

Fritidshemmens historik, Ingrid Bardon

God kvalitet i fritidshem – grund för elevers lärande, utveckling och hälsa, Ann Ludvigsson

Kommande seminarier för fritidspedagoger och skolledare
16/4 Fritidshem i ett mångkulturellt samhälle.
28/5 Estetiska lärprocesser – populärkultur.
Kurskatalog med mer info finns på malmo.se/fouutb (Skolsatsning 2012)
Anmäl dig på www.pedc.se/booking

Text: Camilla Löf och Tina Fransson Krook
Foto: Colourbox.com