Genrepedagogiska framsteg i ämnesövergripande arbetssätt

Alisa Fast, förstelärare i svenska och svenska som andraspråk och Martin Karlsson, SO-lärare, har arbetat ämnesövergripande inom flera områden. Ett exempel är sociala medier och massmedia, där de arbetat mycket utifrån cirkelmodellen.

– Jag har försökt bygga upp förkunskaper hos eleverna, sedan har vi haft en argumenterande text som en slags bedömningsuppgift, grundad i genrepedagogiken. Där har jag tittat på innehållet och Alisa på stavning och grammatik, säger Martin Karlsson.

– Jag introducerar strukturerna i svenskan, medan Martin arbetar vidare med strukturerna utifrån relevant ämnesinnehåll. Således blir det en växelverkan mellan våra ämnen, där grunden är genrepedagogiken. Då kommer de in i det väldigt snabbt; eftersom de har grunderna från mig så kan de ta över det till Martin. Det såg vi från början, att man måste vara insatt i båda delarna. Eleverna hamnar ofta i att det väldigt mycket är isolerade ämnen, säger Alisa Fast.

Bedömde uppgifterna tillsammans

Sedan bedömde och kommenterade de uppgifterna tillsammans; det hände att samhällsläraren Martin Karlsson ändå kommenterade det språkliga om han hittade något sådant, och vice versa.

– Man får ägna lite mer tid och resurser åt det här arbetssättet, men å andra sidan; om det bär frukt och ger högre måluppfyllelse så är det ju värt det alla dagar i veckan, säger Martin Karlsson.

Han pekar också på att elevernas arbete i femman och sexan ger en värdefull grund att stå på för den fortsatta skolgången.

– Att skriva och tala är ett livslångt lärande. När man processar det genom grenrepedaogiken får man ju både fakta och kunskaper och skrivandet, grammatiken. Mönster, kan man säga. Det tar man ju med sig till högstadiet, där det underlättar ganska avsevärt om eleverna har förmågan att uttrycka sig.

Skrivande i flera olika genrer

Det kan handla om både skönlitterärt skrivande och andra textgenrer.

– De lär sig strukturerna på mellanstadiet, till exempel för att skriva en narrativ text. Sedan fördjupas det i sjuan med novellskrivande. Då är eleverna väl förankrade i det här, de är förtrogna med vad som krävs av dem och hur de ska göra det, säger Alisa Fast.

– Säg att man har begreppsförståelse och att man ska kunna uttrycka sig i samhällsfrågor och kunna söka information på internet. Har man det på mellanstadiet och sedan på högstadiet blir det ett mönster och lättare för eleverna att känna igen sig i strukturen, säger Martin Karlsson.

Fokuserar på övergången till högstadiet

Som 4–9–lärare är han väl förtrogen med vad som krävs av eleverna på högstadiet. Det är just övergången mellan stadierna de två vill fokusera på; där händer det mycket hos eleverna.

– Mönster är ju typiskt för matte, men det är samma sak för svenskan; att se mönster i ens texter, att i utformandet se vad som är adjektiv, adverb, olika typer av ändelser och tempus…för det skapar ju olika typer av texter, olika texter kräver olika typer av ordklasser. Är det en argumenterande, instruerande eller beskrivande text? Det är olika mönster i olika genrer, säger Alisa Fast.

Inom ramen för publiceringsverktyget och medieplattformen Mobile stories får sjätteklassarna på Lindängeskolan ta sin plats i samhällsdebatten samtidigt som de övar på källkritik. I det projektet lyfts elevernas tankar om hur Lindängen kan bli tryggare som stadsdel.

– Martin tar fram faktan, innehållet, ämnesspecifika ord som är bra att använda sig av. Jag tar hand om strukturen. Sedan börjar de skriva. När de lämnat sin sin bedömningsuppgift, en argumenterande text, har vi en dialog när vi ska bedöma. Vi diskuterar väldigt mycket; hur kan vi se en utveckling från femman? Vi har sett att elever som inte nått målen innan nu gör det. Vi ser en tydlig progression, att strukturerna gör att eleverna vet vad som förväntas av dem, vad som krävs för att till exempel nå en E-nivå, säger Alisa Fast och fortsätter:

– Det som är bra är att vi kan visa texter som håller olika nivåer, så att de ser; här är en högre nivå, här är en nivå där du inte klarar dig. Så att eleven kan jobba vidare med det och ta med sig vad man gjorde bra och vad man behöver ändra på.