Genuspiloter banar väg för aktionsforskning på skolorna

Det var tjugotvå genuspiloter och tre processledare som vände hemåt till Malmö efter konferensen, fulltankade med energi för att möta höstens nya utmaning – att omsätta aktionsforskningsprojekten med stöd av handlingsplaner i klassrummen tillsammans med kollegor och skolledning.

Syftet med Skolverksprojektet har varit att medvetet använda jämställdhet, språk och kommunikation för att ge alla elever, både pojkar och flickor, möjligheter att utvecklas i sitt lärande.

Projekt från Malmö

Projekten från Malmö som presenterades på Stockholmskonferensen har utifrån ett genus/intersektionellt perspektiv undersökt bl. a:

– läsningens möjligheter
– interaktion i klassrummet
– lärares föreställningar av elevers lärande på särskolans gymnasium
– att lyfta språket med hjälp av elever som genuspiloter
– killgrupper – hot eller möjlighet?
– lärares osynliggörande av tjejer

Trots att Skolversprojektet formellt är avslutat kommer genuspiloterna att utifrån sina projekt arbeta vidare med fördjupningar och åtgärder som skräddarsytts i handlingsplaner för de olika skolorna.

Åtgärderna kan vara exempel på normkritiska övningar och samtal i klassrummen för att synliggöra föreställningar om flickor och pojkar. Det kan också vara strategier för hur lärare bättre skapar en interaktion i klassrummen som möter både flickor och pojkar. Dessutom kan det vara strategier för hur feedback kan ges, hur vi möter eleverna och hur vi läser texter för att nå fram till både pojkar och flickor. Andra åtgärder är samtal i arbetslagen för synliggöra hur språket på olika sätt reproducerar föreställningar av olika slag.

Språket i fokus

För alla är det inte självklart att språk och genusarbete hör samman. Men språk är makt. Språket uttrycker normer och värderingar som omger oss och därför ska genuspiloterna bidra till en undervisning där eleverna blir medvetna om stereotypa föreställningar. Alla pedagoger har ett ansvar för normtänkande.

Skillnader mellan flickor och pojkar har ökat

Det var med insikten om pojkarnas sjunkande resultat i skolan som genusarbetet tog fart i Malmö för några år sedan. Dejarapporten visade hur skillnader mellan flickor och pojkar har ökat i alla ämnen, att läsförståelsen sjunker, särskilt för pojkarna, och hur könsmönster och stigmatiserande språkbruk försvårar för lärande.

Rapporten konstaterar också att flickor är mer stressade än pojkar, något som kopplas till höga förväntningar. Pojkarnas sjunkande resultat sätts på motsvarande sätt samman med en antipluggkultur där självkänsla och stöd inte med självklart diskuteras.

Arbeta med genuspedagogik i Malmös skolor

I Malmö togs rapporten på allvar och 2011 fick genuspedagogen och gymnasieläraren Karin Jannert Romée samt dramapedagogen tillika genuspedagogen Elizabeth Florez uppdraget att arbeta med genuspedagogik i skolorna.

Uppdraget döptes till ”Det komplexa genuspusslet”. Genuspiloter från alla gymnasieskolor i Malmö och några Komvux-skolor har fått en utbildning med genusteorier och normkritiska övningar samt gemensamma diskussioner. Några av skolorna deltog i Skolverkets satsning på Genus och ämnesdidaktik våren 2012 och nu senast har genuspiloternas medverkat i Skolverkets projekt ”Jämställdhet och kunskap”.

För att stödja den vetenskapliga processen och den språkliga delen har Eva Bringéus på FoU-utbildning Malmö knutits till projektet. Eva är gymnasielärare och fil, lic i svenska med didaktisk inriktning och har under året ett uppdrag på utbildningsförvaltningen inriktat på genus- och språkutvecklingsfrågor. Som processledare i Skolverkets projekt har hon och Elizabeth Florez samt ytterligare sex processledare fått handledning av docent Gunilla Molloy vid Stockholms universitet.

Lustfyllda övningar

En framgångsfaktor i utbildningen av genuspiloterna i Malmö har varit att göra aktionsforskningsprocessen till något lustfullt och där begreppet forskning har avdramatiserats. Träffarna har inletts med övningar och därefter har deltagarna i workshops gemensamt reflekterat över syfte, frågeställningar, metoder och analys osv.

Ett avgörande steg i ett långsiktigt arbete på skolorna är att genuspiloterna får tid för genusarbetet i sina tjänster. I november tog utbildningsförvaltningen ett beslut som innebar att under 2013 får två genuspiloter på varje skola c:a två timmar vardera per vecka för sitt uppdrag. Inte mycket kan tyckas, men ett första och viktigt steg. Piloterna fick samtidigt en arbetsbeskrivning för att tydliggöra sitt uppdrag.

Aktionsforskningsprojekt

Parallellt med gymnasieskolornas deltagande i projektet ”Handledning för jämställdhet och kunskap” har både grundskolorna och förskolorna i Malmö varit med och genomfört aktionsforskningsprojekt. Dessa har handletts av genuspedagogen och licentianden Anna Sundman Marknäs och genuspedagogen och förskolläraren Kristine Hultberg.

Den 2 maj presenterade deras deltagare sina undersökningar för Malmöskolorna. Senare i höst, när implementeringsarbetet tagit fart, ska förhoppningsvis genuspiloternas arbete och erfarenheter visas upp på hemmaplan.

Läs gärna även

”Genusperspektiv på Malmö latinskola”

Temabloggen Pedagogiskt maraton – ur ett genusperspektiv

Eva Bringéus
Elizabeth Florez
Karin Jannert Romée