Linn Augustsson och Isabella Kocoska.

Genuspiloter i Malmös förskolor

Linn Augustsson, Annetorps förskola och Isabella Kocoska, Öresunds förskola är genuspiloter.

Tillsammans med andra förskolepedagoger har de handletts av Elizabeth Flórez i kursen ”Genus i praktiken”. Linn och Isabella jobbar för att stötta och handleda sina kollegor i genusfrågor. Och för att förhoppningsvis så frön till intresse och utveckling i genusfrågor.

Linn Augustsson, Annetorps förskola och Isabella Kocoska, Öresunds förskola.

Linn Augustsson, Annetorps förskola och Isabella Kocoska, Öresunds förskola har under tre år kompetensutvecklas genom ”Genus i praktiken” som Elizabeth Flóres, CPI och FoU Malmö, kursleder. Kursen är på väg att avslutas och Linn och Isabella arbetar nu med att handleda sina kollegor och fungerar som stödpersoner i genusfrågor och kring pedagogisk dokumentation. De handleder också i jämställdhetsprojektet.

– Det är en process. När vi påbörjade kursen pratade vi mycket om oss själva, om våra föreställningar och tankar, vad vi själva känner och vad vi gör, säger Linn.

– Det har varit en process som gjort att vi har lyft blicken, säger Isabella.

Elizabeth Flórez.

Elizabeth Flórez poängterar ofta vikten av pedagogisk dokumentation. Hon menar att det kan vara en nyckel och ett analysverktyg för att arbeta med genus i förskolan.

– Arbetslaget på förskolan filmar barn och pedagoger i vardagen. Sedan analyserar vi filmerna tillsammans, säger Linn.

– Det handlar mycket om att synliggöra vårt förhållningsätt till barnen, säger Isabella.

– Vi har kommit längre i processen som genuspiloter och är mer trygga i diskussioner om genus. Vi försöker ta det till en djupare nivå, säger Linn och fortsätter:

– Vi handleder våra kollegor i analyserna. Och försöker fånga upp tankar och utmana. När vi analyserar tillsammans med kollegorna utgår vi från färdiga frågor som vi har format i kursen.

Några av frågorna vid analysen

  • Vad är din tolkning av den här händelsen?
  • Hur kan vi ge inflytande till barnen?
  • Vad hade jag kunnat göra annorlunda?
  • Hur bemöter vi pojke eller flicka, vilket utrymme ger vi dem?
  • Hur gjorde jag?

– Om det t.ex. är en matematisk fråga, går den då oftare till en pojke? Vi vill hjälpa våra kollegor att se och att själva inse sitt förhållningssätt till barnen, säger Linn.

– Och att vi bör ge alla barn alla förutsättningar och möjligheter till utveckling, utan att begränsa dem. Hur är mitt bemötande och hur blir jag bemött? säger Isabella.

Olika glasögon

– Ibland kan man se filmerna med genusglasögon, andra gånger kanske matematikglasögon eller språkglasögon, säger Linn.

– Jag har fått både positiva och skeptiska reaktioner. Men ju mer vi arbetar med det desto mer mottagliga blir våra kollegor, säger Isabella.

– Jag har också varit genuspilot på en annan förskola än den jag jobbar på. Det var väldigt lärorikt och gav mig mycket. Det var också enklare att handleda personer som inte är lika nära, säger Linn.

Genus är mer än kön

– Vi har lärt oss jättemycket, bland annat att sätta ord på saker, säger Isabella.

– Och att det handlar om så mycket mer än kön. I  genusarbetet ingår också att fundera på hur kön förhåller sig till etnicitet och klass. Jag har verkligen fått andra perspektiv, säger Linn.

– ALLA förskolor borde få den möjlighet vi har fått, säger Isabella.

Linn och Isabella är ense om att många av de som kompetensutvecklar sig i genusfrågor kanske inte alltid är de som behöver det allra mest.

– Vi som har gått kursen brinner redan för frågan, säger Linn.

– Men vi hoppas att kunna så frön hos andra, avslutar Isabella.

Text och foto: Sara Arildsson