Han vill damma av historieundervisningen

– Jag ser på läraryrket nästan som ett religiöst kall. Det är en existensform och inte ett yrke.

I början av lärarkarriären försökte Björn Westerström att ”apa efter” äldre kollegor som byggde sin auktoritet i klassrummet på att vara stränga och bestämda mot eleverna. Men han kände att den stilen inte funkade för honom själv. I stället började Björn intressera sig för relationell pedagogik. Han ville lära känna individerna i klassrummet och bygga sin auktoritet som lärare utifrån det.
– Du är mer intresserad av att lyssna på någon du respekterar och tycker om, säger Björn.

Han undervisar i svenska och historia på S.t Petri skola och har tidigare även jobbat på Pauliskolan och dåvarande Öresundsgymnasiet. Faktum är att Björn har varit med i profilenintervjun i Edico en gång tidigare, för åtta år sedan.
– Det har hänt så fruktansvärt mycket sedan dess och jag har förhoppningsvis utvecklats pedagogiskt.

Bli medveten om historia

Elevernas historiemedvetande står mycket i fokus för honom just nu.
– Forskning har visat att eleverna har små berättelsefragment men ingen större koppling till det förflutna.
Björn berättar om hur en tidslinje över antiken i en lärobok endast tog upp män. Och samtliga av männen kom från Grekland eller Romarriket. Kvinnor och stora händelser i till exempel Kina och Indien lämnades därhän. Eleverna drog slutsatsen utifrån tidslinjen att det under flera tusen år inte fanns några kvinnor som kunde genomföra något så viktigt att de hamnade på linjen samt att all utveckling i världen under flera tusen år skedde i Europa.
– Det är ju fullkomligt felaktigt. Därför är det viktigt att eleverna lär sig att själva kunna plocka fram vad som är viktigt.

Flippa klassrummet

Björn har på senare år också ägnat mycket tid åt att jobba med undervisningsmetoden flipped classroom och kopplar samman det med teorier från kognitionsforskning. Han spelar in en video som eleverna får titta på som introduktion till området som de ska studera.
– De ska få en översikt av det vi ska jobba med på lektionen. I en film går det mycket fortare än om man står och förklarar i klassrummet där det finns en massa olika störningsmoment. Någonting som tar minst 30 minuter i klassrummet kan jag korta ner till 5 eller 10 minuter om jag kör det i en video.

På så sätt blir det tid över för fördjupning, diskussioner och rollspel på lektionerna. Dessutom finns det möjlighet för elever som inte har förstått att ställa frågor. Däremot tar inspelningen och redigeringen mycket tid för Björn själv.
– Man måste tycka att det är kul.Det var gymnasieområdeschefen Edward Jensinger, som på den tiden var rektor på Pauliskolan, som inspirerade Björn till att börja använda flipped classroom.
– Han hade spelat in en liten video med sin telefon där han pratade själv. Han sa ”så här enkelt kan det vara”.
Björn använder sig ofta av humorn som redskap för att få elevernas uppmärksamhet i filmerna.
– Den video som kollegor runt om i Sverige mejlat mig om och tycker är bäst är den när jag förklarar samsara inom Hinduismen. Jag står på en äng med en stege och klättar upp och ner för att visa hur man med hjälp av god karma kan klättra upp på stegen och om man gör någon dumhet får man ta ett steg ner.

Uppmärksammad av akademin

Två gånger har Björn prisats för sina insatser som lärare. 2012 blev han utsedd till Sydsveriges bästa lärare av Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och 2013 fick han Svenska Akademiens svensklärarpris. Han säger att priserna har betytt mycket för honom.
– Att få en stor kram och en blombukett av Svenska Akademiens ständige sekreterare, det kan man leva ganska länge på om man är en kulturnörd som jag, säger Björn och skrattar.

Text: Jonas Andersson, redaktör för Edico, där artikeln först publicerades.

Mer nyfiken på Björn Westerströms tankar? Läs då hans blogg här på Pedagog Malmö.