Han vill lyfta friskperspektivet i sexualundervisningen med ”Puss”

– Vi måste uppmuntra och främja goda relationer. Vi säger “stopp, min kropp” men hur gör jag om jag vill? Dessa elever har ju också lust, känslor och ett behov av kärlek, vänskap och nära relationer i sitt liv, säger han. 

Länge har sexualundervisningen i särskolan övervägande skett ur ett riskperspektiv som nu måste kompletteras med ett friskperspektiv, menar Pelé Ahmed som utöver rollen som resurs på skolan också jobbar centralt med att utveckla sexualundervisningen på Malmöskolorna
– Det finns ett förebyggande perspektiv, särskilt när vi pratar om samtycke. Vi vill gärna skydda våra elever eftersom vi ser dem som sårbara. Man får inte glömma bort att prioritera friskperspektivet, allting handlar om balansen mellan de två, säger han. 

Sen ett år tillbaka håller Pelé Ahmed i lektioner där han en gång i veckan pratar om sexualitet, samtycke och relationer tillsammans med eleverna. Här lyfter han bland annat frågor som jämställdhet, könsidentitet och har också fokuserat på att lyfta och förklara artiklar ur barnkonventionen. 

Olika behov i samma klassrum

Men när han började undervisa elevgruppen märkte han snabbt att uttrycket “Sexualitet, samtycke och relationer” inte gick hem. Eleverna hade svårt att förstå exakt vad lektionerna skulle handla om.
– Jag försökte förenkla och förklara vad vi skulle prata om, men de hade svårt att komma ihåg ämnet. Då landade vi tillsammans i Puss, det blev ett uttryck som fick stå för vad som ingår, säger han. 

Nu har Puss blivit måndagens höjdpunkt för många elever som redan när lektionen är slut undrar vad de ska prata om nästa vecka. Men det finns fortfarande många utmaningar med att hålla i sexualundervisningen för elevgruppen. En och samma klass kan bestå av elever med olika nivåer, vitt skilda kunskaper och varierande behov av anpassningar.
– Vi använder allt från tecken till bilder till saker för att kunna förtydliga kommunikationen och jag reflekterar ofta kring om alla kommit till tals, har jag gett alla tid att hänga med? Jag upprepar samma innehåll ett par gånger för att det ska sitta, säger Pelé Ahmed.

Han tror också på att lära eleverna att vänta in och lyssna på varandra, som en del i ett kooperativt lärande i klassrummet, något som sker när eleverna på högre nivå får möjlighet att ta mer ansvar i gruppen.
– Då kan vi samarbeta och lära från varandra och på det sättet kan eleverna ta ansvar för sitt eget lärande också och bli förebilder för varandra, säger han.  

Skapar eget resursmaterial och bildstöd

På skolan använder de sig flitigt av bildstöd och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) och Pelé Ahmed har alltid som utgångspunkt att lektionerna ska utmynna i bra samtal som ger något till alla som deltagit. 

– Vi kan inte lämna något öppet för tolkning, våra elever behöver mycket konkreta bilder och konkreta svar när vi förklarar både det inre och det yttre, känslorna och kroppen. Vi strävar ju efter en systematiskt byggd undervisning med en tydlig röd tråd, säger han. 

En annan utmaning är bristen på material om samtycke, sexualitet och relationer som är anpassat för särskolan. Med hjälp av ett bildstödprogram och en dos kreativitet har han därför skapat eget och omarbetat befintligt material. 

Friskperspektivet i samtyckesundervisningen

Det senaste materialet Pelé Ahmed har arbetat fram utgår från ett klipp på knappt 3 minuter som han hittat på youtube. Där förklaras begreppet samtycke, men ibland går det för fort för eleverna han jobbar med.
– Man riskerar helt enkelt att tappa elever och information på vägen. Men om jag spelar upp 15 sekunder i taget och med hjälp av bildstöd förklarar vad som sägs i klippet, då blir de så småningom engagerade och kan börja berätta egna anekdoter och relatera till ämnet, säger han.

Men hur visar man själv om man till exempel vill kramas eller inte? Diskussionen går vidare och med hjälp av bildstödsprogram kan eleverna själva svara på vilka sätt det finns att kommunicera ett ja på, kanske att öppna famnen, eller teckna ett ja. Och vad händer när man mottar ett ja, eller ett nej?
– De ska förstå och kunna teckna samtycke men också själva kunna använda det. Delar de ordet med sina kamrater och annan personal de möter under dagen, då vet jag att det har landat rätt, säger han.