Här kan eleverna förbättra sitt eget lärande

Detta är del 2 i artikelserien om arbetet med elevdelaktighet på Lorensborgsskolan.

Det är en tidig tisdag i mars och på Lorensborgsskolan har skolledningen samlats i biblioteket. Det är dags för läsårets tredje elevhearing. De har ett tajt schema idag, de kommer ha mött och intervjuat minst 45 elever innan skoldagen är slut.

– Jag gillar inte hittepå-uppgifter. Ska vi ha elevdelaktighet så ska vi ha det på riktigt. Vi kan inte låtsas att eleverna har haft inflytande och så står det vuxnas formuleringar, säger rektor Jenny Zander.

En del av ett årshjul

Det senare syftar på Lorensborgsskolans ordningsregler som eleverna själva utformar och reviderar varje läsår. Tidigare har hon berättat om skolans årshjul där elevdelaktighet vävs in med det systematiska kvalitetsarbetet, och där det kollegiala lärandet bland lärarna också har en plats.

–Elevhearingen har en direkt koppling till styrningen skolan fått, till läroplanen och till det systematiska kvalitetsarbetet. I detta så finns redan ett flöde där elevhearings passar in. Det är redan mycket att göra så vi kan inte addera för mycket, utan vi arbetar i samklang med det vi redan är ålagda att göra. Det blir ett bra flöde och en bra struktur för elevdelaktigheten under hela året, säger Jenny Zander.

Hon menar att hon inte behövt uppfinna hjulet på nytt, utan bara fullföljer sitt uppdrag som rektor.

Frågor från kvalitetsdialogerna

Ungefär två elever från varje klass kommer in i skolbiblioteket. Först förskoleklass, sen ettor, tvåor och så vidare upp till sjätteklassarna. Däremellan kommer också några elever som representerar fritids – en verksamhet som många elever tar del av och också behöver utvärdera.

Det är många elever från förskoleklasserna som är med idag och de vuxna får hjälpas åt att sätta ihop fler bord så att alla får plats. En av de biträdande rektorerna leder elevhearingen, rektorn antecknar och efter hand bjuder biträdande rektor in kollegorna att ställa flera frågor.

Eleverna får svara på frågorna:

Hur gör du för att ta reda på vad du behöver utveckla i skolan?
Hur gör du för att komma vidare när något är svårt?
Hur visar du för din lärare att du behöver hjälp med att komma vidare? Både om det är svårt eller för lätt?

– Det handlar om att ställa frågorna taktfullt, inte söka vissa svar eller ta saker för givet. Vi måste vara försiktiga med att inte styra, utan sätta ramarna men inte söka svar, säger rektorn Jenny Zander.

Det är viktigt att eleverna inte ska bli överösta med frågor eller känna sig trängda, och att den som ställer frågorna ska få ställa sina följdfrågor tills den är nöjd.

Frågorna är direkt kopplade till påståendena i kvalitetsdialogerna. Samma frågor får eleverna bearbeta innan elevhearingen, genom enkäter och diskussioner i helklass.

Svaren från eleverna är till en början fåordiga i de flesta grupper.

– Frågar läraren, säger någon.
– Läser i min skoldagbok, säger någon annan.
– Kommer ihåg från mitt utvecklingssamtal, säger flera.

Hurdå? Vad gör du sen? Varför? Är det lätt?, frågar skolledningen vidare.

Efter en stund kommer längre resonemang och klokare insikter från eleverna.
– Jag kan lyssna aktivt, lyssna jättenoga när de vuxna pratar, säger en elev från förskoleklass.
– Vi kan lyssna och samarbeta med varandra, hjälpa varandra i klassen att utvecklas, säger en klasskamrat.

Ilyas Ben-Ayad och Shravan Kannan går i femman och har just avslutat sin elevhearing.

Vad tycker ni om att ha elevhearings?

– Det är bra att de får veta vad vi gör i klassrummet. Vad har vi gjort igår och idag, men inte bara det utan vi får täcka hela terminen och lyfta vad vi gjort, säger Ilyas Ben-Ayad.

– Detta blir lite som en utvärdering för oss också, så vi också vet vad vi gör och vad vi lär oss, säger Shravan Kannan.

“Ger en lägesbild av skolan”

Anteckningarna från rektorn sammanfattas och skickas ut till lärarna. De tar sig an svaren tillsammans och diskuterar hur de kan gå vidare med sin undervisning utifrån svaren.

– Vissa elever har trott att det är så bra med elevhearings för om jag bara går dit och säger vad jag önskar så blir det så. Då har jag fått säga, ”Fast jag fattar inga beslut, jag tar bara vidare detta till era lärare – vad tror ni hade hänt om ni tagit upp detta direkt med era lärare?” Så det är ju mer en uppmuntran till dialogsamtal än direktinflytande på den nivån, säger Jenny Zander.

– Det blir lättare att göra en analys av läget i klasserna eller i skolan, då kan vi återkoppla, så här ser det ut, detta berättar eleverna, vi tänker att vi behöver fokusera på detta vår skola. Så detta är ju ett stort stöd till lärarna. De är ofta förvånade över hur eleverna kan formulera sig, säger hon.

Rektor Jenny Zander berättar att vissa elever varit engagerade i att berätta om ett visst material och att de önskade jobba mer med det tillsammans med parallellklassen. Så de fick tillfälle till det, men nästa elevhearing sa de att det blivit lite väl mycket samarbete, och tredje tillfället sa de att det blivit en bättre balans.

Finns det risk att detta upplevs som en kontroll av lärarnas arbete?

–Det finns alltid en risk att saker blir fel, men jag tror inte att det uppfattas så. Det viktigaste uppdraget jag har som skolledare är att skapa ett rum för samtal där alla kan lära av varandra och det är det vi gör här. Det fanns en tid då man tyckte att rektor var den som visste bäst om vad som var den bästa pedagogiska kvalitén. Men undervisning är en färskvara och det var tusen år sen jag undervisade. Och det har hänt så otroligt mycket med lärarskickligheten. Och det kommer fortsätta om vi skapar utrymme för samtal, säger hon.

– Jag tror att så fort man kontrollerar, hittar bekräftelse på vem som inte gör sitt jobb, eller den som gör sitt jobb, så tappar man fokus.

Hon menar att elevernas svar är värdefulla för lärarna och kan vara nycklar till ett bättre lärande, för elever och lärare.

– Någon gång sa en lärare att den inte håller med om vad en elev säger och att “det är inte så vi gör.” Nej, men det är så eleven uppfattade det, säger jag. Ja, men det stämmer inte, för det är inte så vi gör, svarar läraren. Nej, det trodde jag inte heller, svarar jag, men det är så eleverna säger att ni gör. Jag frågade inte eleven om vad som stämmer, jag frågade den om hur den uppfattade det. Hur kan ni jobba annorlunda så att de uppfattar det på ett annat sätt?, säger hon.

“Eleverna ska prata mer om lärande”

Jenny Zander tror att det finns en nytta i att eleverna tränas på att tycka till om sitt lärande. När hon varit på ledarforum för Malmös skolledare för några år sedan blev hon övertygad om det när de fick se en film med elever från olika skolor.
– Det var så tydligt att elever i socioekonomiskt utsatta områden pratar om ordning och reda, de har ett tydligt ordningsfokus medan de andra eleverna pratar om sitt lärande och kunskapsinhämtning. Det gjorde så ont att se, säger hon.

En stor drivkraft är att låta Lorensborgsskolans elever få fokusera på sitt lärande och synliggöra de som vill mer. Sen skolan har satsat på att jobba med årshjulet för kvalitetsdialogerna och involverat elever och lärare har lärarskickligheten ökat och det har gett en högre kvalitet i lärande, menar Jenny Zander.
– Det finns inga genvägar, det finns bara ett genuint intresse för lärande, säger hon.

Läs del 1 av artikelserien här.

Läs del 3 av artikelserien här.