Här kodar de i förskoleklass

– Kan en Ipad prata? Jo, det kan den faktiskt.

Förskolepedagogen Tina Forsberg får genast medhåll av barnen på Västra skolan. En gång i veckan står programmering, med utgångspunkt i materialet på code.org, på schemat. Tina Forsberg talar “datorspråk” med hjälp av pilsymboler utifrån anvisningarna agerar barnen robotar och tar små kliv mellan spelkorten på golvet.

– Robotar kan gå, men då måste de lyssna på ett speciellt språk.

Programmering inget nytt

Sedan övergår övningarna i ett Angry Birds-spel på skärm där den arga fågeln styrs av barnens kommandon. Dans efter datorspråk följs av övningar där barnen jobbar i par. Tidsgränsen för att sitta vid en skärm är tjugo minuter. Programmering i förskoleklass är ingen ny företeelse på Västra skolan. 2016-2017 arbetade eleverna och personalen med Blue-bots, golvrobotarna som med bluetooth styrs med surfplatta eller dator.

– De är söta och lätta att ha att göra med, barnen tyckte det var jätteroligt. Bara att de lyckades få roboten att ta tre steg fram gjorde att de verkligen kände att de lyckades, säger Lisa Svensson, förskolepedagog på Västra skolan.

”Barnen lär av varandra”

Programmeringen med golvrobotarna innebar mycket samarbete när barnen gjorde banor åt varandra – sidor av programmeringsövningarna som Lisa Svensson menar är särskilt värdefulla. Barnen lär av varandra.

– Det här är kooperativt lärande där de två och två skapar en dialog med varandra, problemlösning med hjälp av vårt vuxenstöd.

Från och med höstterminen 2018 träder den reviderade versionen av Lgr11, med skärpta formuleringar kring digital kompetens och programmering, i kraft.

– Vi måste vara i framkant nu när det blir obligatoriskt med programmering i skolan, säger Lisa Svensson.

– Hur bemöter ni de som invänder att förskolebarn skulle vara för små för att ägna sig åt programmeringsövningar?

– Vi försöker fånga barnens intressen utifrån var de befinner sig för stunden. Och så lägger vi programmeringen direkt efter lunch, i halvklass, när barnen har fått lunch och frukt i sig, säger Lisa Svensson.

– Det är inte för tidigt, det viktiga är att vi pedagoger får den kompetensutveckling vi behöver, tillägger Tina Forsberg.

– Vi behöver stödet från chefer. Vi har fått tiden och verktygen och vi vågar säga till när vi inte förstått. Det här är nytt, men vi växer in i det och vi stressar inte, säger Lisa Svensson.

Oväntade effekter

Programmeringen har inneburit övningar i samarbetsförmåga, tålamod och logisk förmåga – men har också fått andra, lite mer oväntade effekter.

– Barnen har börjat använda code i andra sammanhang, de ritar till exempel skattkartor med pilar på “datorspråk” under frileken på fritids, säger Lisa Svensson.

Tina Forsberg, Lisa Svensson och kollegan Åse Maria Nordström hoppas kunna sporra andra förskolepedagoger att ta steget och introducera programmering för barnen.

– Visst har vi också tänkt att “hur ska detta gå?” Men det går! Det är ju det här uppdraget vi har, att följa grundskolans mål och kriterier.