Kollage med en person bredvid flera diplom, samt närbilder på potatis och en serverad maträtt.
- Resterkocken är enkelt att få in i hemkunskapen. Resurshushållning finns i det centrala innehållet för ämnet, säger Agneta Möller på Sofielundsskolan. Fotokollage: Privat / unsplash Engin Akyurt/ Resterkocken

Hennes elever vann Resterkocken – igen!

I Agneta Möllers klassrum står redan fem diplom från tidigare år i tävlingen Resterkocken. Hennes elever hade i år inga förväntningar på att ta hem en vinst, så döm om förvåning när eleverna Lananh och Melinda i årskurs 9 tog hem segern med sitt bidrag Pang på potatisen. Agneta Möller har med stor framgång tagit in Resterkocken som en del i sin undervisning i hem- och konsumentkunskap.

– Jag kan rekommendera andra lärare att låta eleverna delta i Resterkocken, jag tycker det är lätt att få in i undervisningen. Jag vet att andra lärare låter eleverna skicka in sina bidrag på egen hand, det underlättar ju. Men jag har valt att betygsätta uppgiften och lägger sedan massor av tid på att att skicka in allas bidrag. Då känner jag att jag kan stå för bidragen, säger Angeta Möller på Sofielundsskolan.

– Hur knöt du arbetet med Resterkocken till det centrala innehållet i hem- och konsumentkunskap – och såg du möjligheter till samarbeten med andra ämnen?
Just detta område har jag inte tillsammans med andra ämnen. Resterkocken är enkelt att få in i hemkunskapen. Resurshushållning finns i det centrala innehållet för ämnet. Vi arbetar också med HEM (hälsa, ekonomi och miljö) i det mesta som vi gör.

– Vilka övningar och arbetssätt använde du för att få eleverna att våga vara kreativa och experimentera med rester?
Jag har valt att göra Resterkocken i årskurs 9 och lägger tre lektioner till detta. Under första lektionen har jag en genomgång med presentation och diskussion. Eleverna får tillaga eller baka något enklare av rester. Vid andra tillfället får de hela passet till att tillaga eller baka med de rester som finns i kylskåpet och frysen. Klasserna har ofta olika rester, så de har inte möjlighet att planera i förväg. Tredje lektionen får de skriva klart uppgiften och utveckla hur de tänker. Alla elever gör samma uppgift och jag betygsätter, men sedan får de själva välja om de vill att jag skickar in det till tävlingen. I årskurs 8 och 9 har de några lektioner där de får välja och använda sig av olika livsmedel, så det är inte något nytt att använda vad som finns.

– Hur tränar du eleverna i att använda sina sinnen för att bedöma råvaror i stället för att bara gå på datummärkning?
Jag har en genomgång om hur man kan använda och tänka kring rester. Vissa lektioner har jag också rester som jag ställer fram, är det någon som vill använda det så gör dem det. Det är lättare att få eleverna att använda frukt och grönt som blivit mjuka när vi har Resterkocken än på andra lektioner.  En lektion i årskurs 8 och en lektion i årskurs 9 ägnar vi också åt våra smaker och sinnen. Då diskuterar vi kring våra olika smaker och provsmakar till exempel äpple och citron. Ibland lägger vi på salt för att lura ögonen.