Brinner för dela-kulturen

–  Det är en bjussig stämning – den här “dela”-kulturen ligger mig varmt om hjärtat.

Det blev snabbt skarpt läge för många lärare när undervisningen på gymnasieskolorna ställdes om till distans. Att det fanns ett uppdämt behov av ett forum för kunskapsutbyte kring nätbaserad distansundervisning blev tydligt – redan första dygnet efter att gruppen startat hade omkring 2 000 medlemmar anslutit sig. Ingrid Tidvall är musiklärare på Bladins International School i Malmö och drar paralleller till hur hon alltid värdesatt det kollegiala utbytet även i klassrummet.

Lyfta positiva exempel

– Dela-kulturen ligger mig varmt om hjärtat, både det här att lyfta fram positiva exempel och att på en arbetsplats kunna ha ett sånt klimat där det är okej att gå in i varandras klassrum. Om man öppnar upp ett forum där man kan visa vad man gjort, att “det här blev bra” så boostar det arbetsplatsen så himla mycket. Och det finns inget som säger att en sådan kultur ska stanna på en arbetsplats, det kan boosta lika mycket i ett helt land, eller globalt, säger Ingrid Tidvall.

Hon lyfter också det ämnesöverskridande gemensamma lärandet.

– Hur löser man problem i andra ämnen? Jag har ett förhållandevis praktiskt ämne, därför kan jag tycka det är spännande att vara med på en mattelektion.

Sociala medier för kunskapsutbyte

För hennes egen del, som lärare i ett ämne där man kanske inte träffar så många ämneskollegor, har sociala medier länge fyllt en viktig funktion.

– En av de mer levande grupperna jag är med i på facebook är en grupp för musiklärare. Behöver du diskutera likvärdighet vid bedömning och inkluderingsfrågor och inte har någon som undervisar i samma ämne på din arbetsplats…vill man då utvecklas blir det naturligt att man måste diskutera med någon annan.

Med elever med rötter runt om i världen blev lärarna på Bladins tidigt medvetna om coronavirusets spridning. Ingrid Tidvall insåg vad som skulle kunna komma och började sondera terrängen bland facebook-grupper om distansundervisning. Det visade sig att det inte fanns några på svenska, förutom en lokal grupp för lärare i en enskild kommun.

– Anledningen till att det blev en snöbollseffekt ganska snabbt tror jag har att göra med att jag känner mycket folk i skolans värld.

Tips kring tekniska verktyg

Ledorden för gruppen var från början positiva pedagogiska exempel och diskussioner. Till en början kretsade mycket kring olika tekniska verktyg för att hålla videokonferenser. Ingrid Tidvall ser också hur distansundervisning ställer andra krav på att ge tydliga och strukturerade instruktioner till eleverna. Hon har själv inte bedrivit någon distansundervisning till hundra procent, men i och med en bitvis hög sjukfrånvaro bland eleverna har hon löst det genom att ha med sig en del elever via videolänk i klassrummet.

– Jag tror att man vill försöka återskapa dynamiken som finns i en fysisk lärmiljö. För mig har den största skillnaden handlat om lektionsstruktur; jag har granskat mig själv och funderat på hur strukturerade instruktioner jag egentligen gör? Sedan undrar många hur de bäst kan använda ett tekniskt hjälpmedel som ett pedagogiskt verktyg, där tror jag det är jättestor skillnad i hur långt olika arbetsplatser kommit, säger Ingrid Tidvall.

Hon tror också att alla kontakter som knutits och all pedagogisk diskussion i gruppen framöver kan stärka det kollegiala lärandet.

– Jag tror det är många som i slutändan av det här ser värdet av att samarbeta med andra, och kanske har de själva fått en liten knuff i sin egen fortbildning som lärare.